Bedömningskriterier och examinationsformer

Årets första Pedcafé hade som rubrik ”Bedömningskriterier och examinationsformer – Kompetent att bedöma kompetens?”

Denna rubrik, med  långa och svårstavade ord, lockade fler deltagare än vi varit vana att se på vårat Pedcafé. Så jag konstaterar kort och gott att detta tema minsann kändes angeläget för flertalet i personalen.

Inledningsvis berättade Rene Herrmann om den arbetsgrupp som skapats och fått i uppdrag att tydliggöra bedömningskriterier för kurser och moduler. Gruppen har listat en mängd olika examinationsformer och bedömningskriterier, men några generella ramar eller modeller finns inte ännu att presentera. Uttalade bedömningskriterier är en viktig del av det pedagogiska kvalitetsarbetet, som bl.a. möjliggör att studenterna axlar sin aktiva roll och blir jämlikt behandlade. Det blir transparens i bedömningen av examinationer.

Diskussionerna tog ivrigt fart efter inledningen och det var ett ständigt sorl i salen. En timmes diskussion i smågrupp resulterade i att det fanns en enighet om att någotslag av gemensamma riktlinjer och yttre ramar är önskvärda. Hur dessa ramar ska se ut är det däremot svårt att enas om.

Det är svårt att hitta gemensamma linjer därför att det är en så brokig verksamhet vi har i vårt hus. Vårt utbildningsutbud är långtifrån homogent. Men några gemensamma ramar borde vi nog kunna komma fram till. Redan med tanke på säkerställande av en hög kvalitet borde vi ha så gemensamma linjer som det bara är möjligt. Vi borde åtminstone kunna hitta något som påvisar ”var gränsen för godkänd – underkänd går”. Studenterna upplever ibland att bedömningen känns luddig och oklar. Vad betyder den där siffran i studentregistret? Vilka frågor klarade jag, vilka missade jag? Då studenten får personlig feedback på tenten rätas dessa frågetecken ut. Men då en lektor har stora grupper, med 80-100 studenter, då är det inte hållbart att förvänta sig individuella utlåtande, utan ett vitsord i studentregistret blir den feedback som delas ut.

Den återstående frågan är nu hur strikta ramar vill vi gå inför? Finns det risk för att den flexibilitet vi nu åtnjuter blir lidande? Eller ger de gemensamma ramarna en trygghet, en bas att stå på, något som stöder vårt beslut när vi kämpar med bedömningen? Diskussionen om detta kommer fortgå.

Nästa PedCafé

Jag hoppas också vi lyckads få kaffetanden att värka till den grad, att vi igen lockar fullt hus till nästa Pedcafé. Och den går av staplen torsdagen den 27.2 – med temat ”Alternativa föreläsningar – Pimp my course!

 

/Monica