Dags igen för Arcadas årliga filmgala, Egilgalan!

Egilgalan ordnades första gången 16 år sedan tack vare två filmstuderandes initiativ, och galan inträffar igen i vår den 27 maj.

Egilgalans historia började 1999 då tredje årets studerande Jenny Nyroos (numera regissör vid produktionsbolaget Banijay Finland, samt föreläsare vid Arcada) och Jonna Varhama (numera Account director på Manifesto) träffades efter sommarlovet för att inleda det tredje studieåret. De fann att deras klass för första gången blivit uppdelad, då de inte längre hade gemensamma föreläsningar tillsammans. En stor del av årskursen hade åkt ut på fältet på sommaren för att arbeta med olika produktioner, och Jenny och Jonna var naturligtvis nyfikna vad alla de andra hade filmat. På en halv timme bestämde de sig för att ordna en filmgala för Arcada-studerande, för att ha ett gemensamt forum att visa produktionerna. Det skulle heta Egilgalan.

– Namnet kom från att vi bollade kring ett ”skandinamn” i Oscar-anda, och gick igenom olika förslag tills vi hittade Egil. Det kändes genast rätt. Vi bjöd in publik, vänner, bekanta och studeranden. Men också proffs från filmbranschen och Tv-kanaler, samt HBL. Vi fick bra publicitet i HBL, och galan ordnades i skolans stora auditorium, där alla sommarproduktioner visades (7-8 st.) i sin helhet. Vi hade två programvärdar, Jonna Varhama och Jonas Tuominen, som bland annat slog sönder en gitarr. Vi hade ju manusbelagd gala med mellan nummer som programvärdarna drog. säger Jenny.

Oscar-andan syntes likaså då alla filmer presenterades med hjälp av videon, där varje producent kort beskrev filmen. Därpå filmades hela galan som en flerkamera-produktion, med bl.a. en live-feed på screenen när vinnaren steg upp från sin plats och höll tacktal.

– Så kort och gott, har grunden för Egilgalan hållits sedan början, med vissa variationer per år, beroende på studerandes aktivitet, förklarar Jenny.

Jenny och Jonna ordnade första Egilgalan till 80% själva, med Jonna som producent och Jenny som regissör/manus, och allt på bara två veckor.

– Ja vi samarbetade ju med utomstående sponsorer också, för vi hade inte all teknik på skolan som behövdes för att producera galan. Vi behövde också servering under pausen, men inga pengar hade vi. Så det var mycket att fixa. Vi hade givetvis teknisk hjälp från vår årskurs, bl.a. av Nicke (som ännu lär på skolan) men vi var nog en ”tehokaksikko” med Jonna, säger Jenny.

Jenny och Jonna höll i trådarna för Egilgalan även andra och tredje året i hoppet att åstadkomma en tradition. Och vi kan minsann konstatera att Egilgalan i dagens läge är en viktig tradition för Arcadas filmstuderande. Det ger en möjlighet för studerandena att visa sina produktioner åt yrkespersoner i filmbranschen, och även tillsammans fira sitt arbete i trevlig anda och samhörande.

-Sebastian Hornborg, KP-14