Research

Stöd för personer med mental ohälsa för att möjliggöra delaktighet

May 31, 2013

+1

”Jag kan i teorin men får det inte och fungera på mig själv”

Dagstidningarna har under en längre tid beskrivit nedskärningar av sjukhusplatser inom psykiatrisk vård, omstrukturering av öppenvården och en förskjutning av vård- och rehabiliteringsinsatser till både den privata sektorn samt till tredje sektorn. Allt oftare är det den tredje sektorns organisationer som axlar denna målgrupps rehabiliteringsinsatser. Detta gäller långt även den utåtriktade psykosociala verksamheten (Social- och Hälsovårdsministeriet 2002).

Flera av de personer som lider av någon mental problematik har svårighet med att, utan ändamålsenligt stöd, använda sig av den service som samhället erbjuder (Muir et al 2008:271). Många isolerar sig i sina hem, men kan ändå uppleva att deras liv innehåller aktiviteter som är meningsfulla. Trots denna subjektiva upplevelse av meningsfullhet, kvarstår faktum att de har svårt att klara av ADL-aktiviteter, fritidsaktiviteter, sociala situationer och arbetsaktiviteter på ett tillfredställande sätt (Leufstadius & Eklund 2008: 27-30). Emedan dessa aktiviteter är avgörande för en persons upplevelse av hälsa och av delaktighet, kommer avsaknaden av vardagens aktiviteter att inverka på förmågan att både utföra och genomföra. Detta ökar behovet av stödåtgärder. Dessa personer behöver både socialt och personligt stöd samt habilitering och rehabilitering för att öka sin funktionsförmåga i förhållande till de ovan nämnda aktiviteterna. Utan denna förmåga kan de inte vara delaktiga i samhället. (Baker et al 2009: 30-38)
Ett sätt att förhindra att personer med mentala funktionshinder hamnar utanför samhällets service och strukturer, är att garantera och skapa möjlighet för dem att delta och vara delaktiga. Detta tog Det Psykosociala Förbundet fasta på i ett projekt finansierat av Penningautomatföreningen: ”KOM MED – projektet 2011-2012”. Projektets målsättning var att arbeta fram en fungerande verksamhetsmodell för frivilligarbetet, inom målgruppen på svenska, i Finland. Frivilliga som kan arbeta som stödpersoner för personer med mental ohälsa, skall få information, skolning och handledning för uppgiften. Med dessa frivilliga personers hjälp kunde psykosociala medlemsföreningar erbjuda en större möjlighet för personer med mental ohälsa att vara delaktiga i det psykosociala och frivilliga arbetet som bedrivs. (Psykosociala förbundet 2010)

Inom ramen för detta projekt gjordes en undersökning för att höra föreningsmedlemmarnas åsikter om vad en stödperson kan bidra med för att möjliggöra aktivitet och delaktighet. Sammanlagt intervjuades 8 medlemmar från 3 olika föreningar. Denna undersökning genomfördes som ett samarbete mellan Det Psykosociala Förbundet och Arcadas mastersprogram i rehabilitering (HYH). Resultatet presenteras i ett mastersarbete vilket kan läsas i sin helhet på Theseus: https://publications.theseus.fi/handle/10024/53141 Arbetet har rubriken: En intervjustudie inom ”KOM MED -projektet 2011-2012” om vad stödpersoner kunde bidra med för att möjliggöra delaktighet.

Resultat: stöd behövs för att främja aktivitet och delaktighet
Resultatet visar på att bidrag i form av stödåtgärder inom ramen för tre helheter möjliggör aktivitet och delaktiget hos personer med mental ohälsa:
-Stödpersoner kan bidra med att klargöra vad det betyder att vara delaktig och därigenom bekräfta den stödbehövandes delaktighet,
-Stödpersoner kan bidra med att bjuda på sig själv och använda sig själva i samarbetet för att stöda och möjliggöra delaktighet,
-Stödpersoner kan bidra med konkret stöd så att den stödbehövande kan vara aktiv i vardagen och att ta del av det som samhället erbjuder.
Resultatet är specifikt kopplat till projektet och dess målsättning att bygga upp en modell för frivilligarbetet, men kan också användas inom andra sammanhang där frivilligverksamhet för personer med mental ohälsa är fokus. Personal, frivilliga eller andra som jobbar eller är engagerade i olika sammanhang där mental ohälsa är ett centralt tema, får också information om vad ett riktat stöd kunde omfatta. Som följande presenteras enbart de stödåtgärder som medlemmar i psykosociala föreningar anser sig behöva för att kunna vara aktiva och delaktiga i vardagen och i det som samhället erbjuder.

Varför olika typer av stödåtgärder?
Stödåtgärder handlar långt om se delar av helheten. Speciellt de delar, vilka inverkar till en känsla av personligt välbefinnande och till kvalitet i livet. Mår man bra är det lättare att vara aktiv och delta i det som samhället har att erbjuda. Det handlar alltså om den subjektiva meningen med själva aktiviteten eller aktivitetsutförandet, eftersom dessa enligt Christansen & Baum (2005) är avgörande för känslan av välbefinnande och livskvalitet. Ju mera personlig mening i aktivitet desto mer känsla av välbefinnande. Att få utföra på en optimal nivå av sensomotorisk förmåga med den kognitiva kapacitet man har, inom ramen för sin egen motivation, sitt eget engagemang och intresse, ger en känsla av välbefinnande. Om detta utförande dessutom sker i en möjliggörande omgivning vilken är hanterbar och tillgänglig för personen i fråga, ökas känslan av livskvalitet. Detta eftersom aktivitetsnivån, kravet på utförande och omgivningens krav då svarar mot personens förmåga och den spiritualitet som finns till förfogande. Att dessutom kunna dela denna uppfattning, denna upplevelse med någon annan, stärker ytterligare känslan av välbefinnande. (Christiansen & Baum 2005:248) I detta sammanhang blir det mest centrala att verkligen höra den stödbehövandes åsikter om när? var? och hur? stödet skall utformas.

Slutligen
Det var ett privilegium att under masterarbetsprocessen få ta del av erfarenheter angående aktivitet och delaktighet och för en liten stund vara en del av en annan människas verklighet. Jag är tacksam för den öppenhet och ärlighet jag i dessa sammanhang mötte hos de intervjuade medlemmarna och förhåller mig numera ödmjuk jämtemot önskemål då det gäller aktivitet och härigenom delaktighet. Klientcentreringen i samarbetet och i denna de önskemål som fördes fram angående stödpersonen, kunde gärna synas mera i sömmarna i fortsatt forskning. Vi talar så mycket om bemötandet av personer inom mentalvården men tänker sällan på att granska detta ur ett delaktighetsperspektiv. Granskningen sker ofta ur ett kliniskt klientcentreringsperspektiv, som kanske inte alltid fyller kraven för ett sådant. Det blir mer som ett möte två personer emellan, där den ena representerar en roll och den andra en person. Detta bemötande kunde också granskas ur ett diskursperspektiv – på vilket sätt anser professionella att mentalvårdens klienter skall bemötas då syftet är att möjliggöra delaktighet och vice versa? Personligen tror jag att det råder stereotypier och förutfattade meningar för hur detta tar sig uttryck i både vård- och rehabiliteringssammanhang. Men är det så?

/Marina Arell-Sundberg, ergoterapeut (HYH)

Källor

Baker, A.E.Z., Procter, N., Gibbons, T. 2009. Dimensions of Loss from Mental Illness. Journal of Sociology & Social Welfare. s. 25 – 52. Tillgänglig: Ebsco Academic Search Elite.
Christiansen, CH. & Baum, CH. 2005. Person – Environment – Occupation – Performance. An occupation-based Framework for Practice for Occupational Therapy. I: Christiansen, CH. & Baum, CH Bass- Haugen, J. (red.) Occupational Therapy: Performance, Participation and Wellbeing 3rd ed. New York: Slack Inc.
Leufstadius, Ch. Eklund, M. 2008. Time Use among individuals with persistent mental illness: Identifying risk factors for imbalance in daily activities. Scandinavian Journal of Occupational Theraphy. Nr. 15 s. 23-33. Tillgänglig: Ebsco Academic Search Elite.
Leufstadius, Christel. 2008. Spending my time. -time use and meaningfulness in daily occupations as perceived by people with persistent mental illness. Doktorsavhandlning. Lund: Department of Health Sciences, Division of Occupational Therapy and Gerontology Lund University.
Muir, K. Fisher, K.R., Dadich, A, Abelló, D. 2008. Challenging the exclusion of people with mental illness: the Mental Health Housing an Accomodation Support Initiative. Australian Journal of Social Issues. Vol: 43, nr. 2. Tillgänglig: Ebsco Academic Search Elite.
Psykosociala förbundet 2010. KOM MED -projektet 2011-2012. Tillgänglig: http://www.fspc.fi/egnaprojekt.html
Social- och Hälsovårdsministeriet 2002. Mielenterveyskuntoutus. I: Kuntoutusselonteko 2002. Tillgänglig: http://www.stm.fi/suomi/eho/julkaisut/kuntoutusselonteko2002/luku7.htm
Social- och Hälsovårdsministeriet 2006. Sosiaali- ja terveyspolitiikan strategiat 2015. Kohti kestävää ja taloudellisesti elinvoimaista yhteiskuntaa. Tillgänglig: http://pre20090115.stm.fi/hm1157622687947/passthru.pdf