RuutiExpo och vidare

Det börjar nu ha gått nästan två veckor sedan vi som studerar första året på Kulturproducent-linjen genomförde vår första mässa, RuutiExpo, som hölls på stadshuset. Den 5 november gick RuutiExpo av stapeln och vi stod där med Meillä on Unelmas griffelvägg och försökte engagera ungdomar och väcka tankar hos dem. Dagen före RuutiExpo byggde vi upp väggen på stadshuset, dekorerade vårt område och fixade ihop allt som behövde fixas inför mässan.

Följande morgon startade vi igång klockan åtta. Eftersom dörrarna skulle öppnas nio hade vi tid att finslipa det sista, men allt var i princip färdigt från gårdagen så det hela gick väldigt smidigt och snabbt. Det slutliga program vi bestämt oss för att satsa på bestod av en “påståendelek”, en gallup och såklart möjligheten att skriva på griffelväggen. Leken gick ut på att deltagarna fick ett påstående, t.ex. “ihonväri määrittää ihmisen arvon” (ungefär “hudfärgen avgör en människas värde”), och sedan fick de ställa sig på en skala mellan “jag håller helt med” och “jag håller inte alls med”. Gallupen gjordes på en del av väggen, och där fick deltagarna svara på var de känner att de kan påverka mest. Alternativen var I skolan, Hemma och I samhället. På väggen hade vi också skrivit några citat från olika människor:

“Jag fick chansen att skapa ett trespråkigt mixtape med såväl amatör som proffs, musiker som vokalister, kvinnor som män. Det närde min dröm om att kunna bidra med diversitet och mera jämställda förhållanden till musikscenen”

Melinda “DiZi” Lönnberg, producent och musiker i Raaseposse-projektet, Raseborg

“Jag växte upp i ett samhälle där man fick skämmas över att inte tillhöra normen. Så jag grundade en förening för att visa att det visst är OKEJ!”

Fatma, en av grundarna till Ungdom mot rasism i Finland

“Perustimme Startup Refugees-yrittäjyysverkoston turvapaikanhakijoille, koska maahanmuutto on myös aivotuntia ja koska suomeen tarvitaan uusia yrityksiä, uusia innovaatioita, uusia vientimarkkinoita, ja ylipäätään uutta tekemisen meininkiä!”

Riku & Tunna, Madventures

“Monikulttuurisuus on rikkaus. Mitä enemmän näemme erilaisista taustoista tulevia ihmisiä ympärillämme, sitä enemmän opimme ymmärtämään, että pohjimmiltamme olemme kaikki samanlaisia”

Satin Circus

Vi hade delat upp dagen i tre skift, och delat upp klassen på dessa skift. En av oss, Lilli, fick agera fotograf och det är hennes bilder som snurrar på högst uppe i inlägget. Vi hade också en tjej från Arcada, Azra, som stod med oss och berättade om Arcada och deras utbildningar. Under morgonen fylldes väggen väldigt snabbt, och vi uppskattade hur ungdomarna lade ner tid och omsorg på det som de skrev på väggen. De deltog också aktivt i vår lek och svarade på gallupen. Därför såg vi inga som helst problem med att dela ut klistermärken till allas Expo-pass heller, eftersom de deltog så aktivt (i Expo-passen fick de samla klistermärken, två från vart och ett av de fem temaområdena på RuutiExpo, genom att delta i olika saker på respektive temaområde runt om i stadshuset). Dagen rullade på utan några problem. Vi samtalade med ungdomarna, uppmanade dem att skriva på väggen och delta i gallupen, samt höll åsiktsleken igång. Mot eftermiddagen mattades antalet deltagare ut lite, och när klockan började närma sig fyra blev det väldigt lugnt.

När klockan blev fyra tog dagen slut för deltagarna. För oss fortsatte den dock med att plocka ner väggen. Det gick snabbt och smidigt att plocka ihop den, men sedan blev det stop. Några i klassen tog sig till Teurastamo, där väggen stått, målats och varifrån den blivit hämtad dagen före. Dit skulle den tillbaka, och vi hade avtalat med Ruuti att de skulle sköta transporten. Gänget på Teurastamo fick dock vänta en ganska bra stund, runt två och en halv timme, innan bilen med väggen äntligen kom. Då visade det sig att Teurastamo var stängt för dagen och att chauffören som körde väggen inte hade tagit med sig plankorna som hörde till från stadshuset. Chauffören svängde tillbaka och tursamt nog hittades en snäll restaurangägare som lät oss förvara väggdelarna i restaurangens förråd tills nästa dag. Sedan fixades efter lite rundringning så att chauffören som kom med plankorna skulle hitta stället där väggen stod, och gänget på Teurastamo fick fara hem.

Vi tycker själva att dagen var väldigt lyckad och blev positivt överraskade över hur engagerade och intresserade ungdomarna var. Det hölls många bra diskussioner, och det fanns väldigt få som kom med en negativ inställning. Istället fanns stort intresse för vad det hela gick ut på, från många olika åldersgrupper. För de av oss som finskan inte kommer lika naturligt fanns också saker att göra, och en del kommunikation gick även på svenska eller engelska. Väggen fylldes av fler språk än så, bland annat koreanska och kinesiska, innan dagen var över. Leken gav också upphov till diskussion och det var väldigt kul att så många ville vara med. Man märkte att ungdomarna verkligen tänkte till när de var med. I gallupen deltog över 200 personer, och de flesta kände att de kan påverka mest i skolan. Det är väldigt positivt, eftersom ungdomarna ändå spenderar mycket tid i skolan. På andra plats kom hemma och några kände också att de kan påverka i samhället. Förhoppningsvis blir dessa som känner att de kan påverka i samhället fler och fler ju äldre de blir, och förhoppningsvis leder evenemang som RuutiExpo till att allt fler ungdomar känner att de kan påverka samhället även i sin egen ålder!

Dessa två veckor efteråt har flutit på snabbt. Vi har haft fullt upp med ny period och nya kurser, efterarbetet med detta projekt och förberedelserna inför nästa. Jepp, så är det! Snart borde info om vårt nästa projekt komma upp här på Arcada-bloggen. Så håll utkik!

 

Tack för oss RuutiExpo hälsar Annie, Atte, Christoffer, Elise, Jannika, Kira, Lasse, Laura, Lilli, Malin L., Mathias, Micha, My, Nelli, Stella och Malin Å. på KP15. Vi vill även tacka Arcada för allt skolan bidragit med och all hjälp vi fått! Tack!