Skönlitteratur som läromedel

För tre år sedan läste jag inte skönlitteratur frivilligt. Troligtvis på grund av mina lässvårigheter. För två år sedan kunde jag njuta mer av att läsa. Det kunde ju faktiskt vara rätt avkopplande. Nu efter kursen Skönlitteratur – en väg till ökad människokunskap kan jag känna mig ännu mer motiverad till att läsa skönlitteratur. De har ju faktiskt en hel del att ge en. Jag har alltid läst extremt långsamt och det kan ta lång tid för mig att läsa ut en tjockare bok. Något som jag inte hade tänkt på innan kursen är att man inte alltid behöver läsa långa romaner. Det finns många fina noveller som man får tid att läsa och ta till sig av under de mer hektiska tiderna under studiernas gång.
Det som ändå fick mig att nappa på den här kursen var inte alla texter vi skulle läsa, utan att vi sedan med hela klassen skulle reflektera kring det vi har läst. Allt från hur karaktärerna är till hur de handlar i olika situationer. Sedan jämför vi ofta med hur det ser ut i verkligheten i dagsläget och ibland hur det har utvecklats från förr. Många i klassen har intressanta jämförelser med olika personligheter och händelser från deras praktiker och sommarjobb.

Att läsa skönlitteratur får en att sätta sig in i de olika karaktärerna och genom dem få uppleva sådant som man själv inte har varit med om. Sedan är det extremt intressant att få diskutera detta i klassen. Det har hänt flera gånger att vi ser på en situation på olika sätt och har olika åsikter om varför karaktärerna har handlat som de gjort. Det öppnar upp sinnet och man kan börja tänka i andra banor. Annars är det ganska enkelt att bli insnöad i sina egna slutsatser. Eftersom vi ständigt försöker tänka oss in i de olika karaktärernas liv ökar det vår empatiska förmåga. På så vis känns det lättare att förstå och acceptera andra människor.

Det vi också har lärt oss är att läsa mellan raderna genom att få texter som inte berättar exakt vad det handlar om. Det gäller att inte haka upp sig för mycket på detaljer när man läser utan se till helheten för att förstå perspektiven. Även fast det ibland är vissa detaljer som kan avslöja vad det handlar om. Att kunna läsa mellan raderna kan vara mycket viktigt när man ska arbeta med människor. Även att inte ha förutfattade meningar, vilket också några av våra texter har lyft fram.

Upplägget av kursen är bra då varje lektion har sitt egna tema som texterna lyfter fram och som vi ska diskutera kring. Ett tema var t.ex. frihet, och då hade Sissel valt ut fyra texter där frihet framhävs på olika sätt. Alla texter är bra utvalda eftersom de skiljer sig mycket från varandra. Både gällande språkstilen, uppbyggnaden och innehållet. På så sätt får vi elever en bredare syn på skönlitteraturen.
Denna kurs öppnar sinnet och ger förståelse för andra människor. Har man planer på att arbeta med människor, speciellt inom vården, är detta en kurs som kan ge en mycket nytta i arbetet. Skönlitteratur går utmärkt att använda som läromedel.

Erica Sjöberg
andra årets studerande på idrott- och hälsopromotion

 

Den 16.10 diskuteras åldrande utgående Claes Anderssons roman “Stilla dagar i Mejlans” och de studerande får skriva brev till honom. Claes Anderson kommer att delta i gruppdiskussionen på skönlitteraturkursen som ordnas för Arcadas företagsekonomistuderande  i början av nästa år. 

Bild från bokmässan i Göteborg. På bilden Claes Andersson samt Sissel Korpisola, projektansvarig för Luckan Stora Komet och lärare för kurser i skönlitteratur på Arcada.