II United – tack för mig

Kira Lindqvist, sista årets idrottsinstruktörsstuderande och arbetsmyra. Bloggar i samband med en fördjupad praktik som projektansvarig för idrottsinstruktörernas alumnträff hösten 2016.

Jag har nog inte varit så nervös på länge. När man jobbat på och sett fram emot något i flera månader, byggs det upp en del förväntningar, som sedan, ungefär ett dygn innan D-dagen, brukar omvandlas till stress och oro. Med darrande händer och oregelbundna hjärtslag reste jag mig framför en publik på sisådär 40 idrottsinstruktörer, och försökte få ut ens en bråkdel av allt det jag planerat att säga, med en bråkdel av den självsäkerhet jag hade velat utstråla.

Fördelen att inleda dagen med ett så stort steg utanför bekvämlighetszonen var att resten kändes som rena barnleken. Sanningen är ju, att jag i själva verket aldrig hade något att oroa mig för. Jag har haft äran att arbeta tillsammans med ett team av sådana experter, att dagen inte kunde bli något annat än en succé. Tusen tack Mia, Riitta och Nandu – ni gjorde processen bakom II United till ett nöje för mig, och jag kommer att sakna våra möten.

Programmet vi satt ihop var skräddarsytt enligt deltagarnas önskemål, bestående av föreläsningar och workshops ledda av våra helt suveräna instruktörer. Morgonens skakikghet försvann snabbt då jag såg hur bra allt flöt på. Jag vill tacka Bella, Ilse, Cecci och Mippe för era insatser – ni bidrog till att II United blev från dröm till verklighet.

På förfriskningspausen, då även jag fick chansen att andas ut en stund, fick jag för första gången i lugn och ro beundra vårt mästerverk – ett livligt chat-torg fyllt med idrottsinstruktörer från olika årskurser, luften fylld med sorlande prat och skratt. Den synen överträffade alla mina förhoppningar, och var värd varje minut av förberedelser. Tack till var och en av er alumner och studerande som tog del av II United – jag ser fram emot att träffa er igen om två år.

Nu, då lugnet lagt sig efter stormen, känner jag mig nöjd och ivrig. Nöjd över det vi åstadkommit, och ivrig inför vart det kommer att leda i framtiden. Just nu är det dags för mig att byta ut bloggandet mot mer vetenskapligt skrivande, för på nästa alumnträff ska det vara jag som har deltagarrollen. Nästa gång är jag en av alumnerna.