Av Amanda Sundkvist¹, Erica Sjöberg & Maria Forss

Vid Arcada är det hälsofrämjande arbete ett forskningsprogram och det hälsofrämjande perspektivet genomsyrar flera utbildningsprogram. I den här texten har studenter tillsammans med Maria Forss, överlärare vid hälsofrämjande, reflekterat över vad ett hälsofrämjande arbete betyder för högskolestudenter som riskerar att drabbas av utmattning eller stress.

Det finns orsak att uppmärksamma studierelaterad stress, utmattning och depression hos studerande på högre nivå eftersom dessa alla visar på en stark ökning sedan 2000. Ökningen av till exempel högskole- universitet-studenter som upplever ångest relaterade besvär minst en gång i veckan har sedan år 2000 ökat med 11 %. År 2016 uppgav 19% av unga studenter att de varje vecka känt stress och 29% av dem säger sig sova dåligt minst en gång per vecka (www.yths.fi/trendit (External link),2016). Studenters hälsa undersöks i Finland med ett och samma instrument och riksomfattande har man samlat genomfört studien följande år: 2000, 2004, 2008, 2012 och 2016. Insamling av data sköts av SHSV (Studenternas hälsovårdsstiftelse) och i den senaste undersökningen svarade 5004 studerande på frågor om sin hälsa. Den här typen av datainsamling och bearbetning blir både viktig och pålitlig eftersom samma instrument och samma förfarande för att samla in data sköts av en och samma enhet (Vieno & Villa 2017).

Det finns flera faktorer som förorsakar stress som i sin tur kan leda till utmattning på sikt (Byrne, Davenport & Mazanov 2007). I skolan kan det handla om prestationskrav, interaktion med lärarna och närvaron i skolan. Högre ansvar, självständighet och kraven på högre nivå vid akademiska prestationer innebär också ökad arbetsbörda och press. Den studerande kan känna osäkerhet angående framtiden, grupptryck, skolkonflikter och tryck som bidrar till stress. Den studerande kan sedan belastas ytterligare på sidan av studiestressen om finansiella problem uppstår. Det är då vanligt att den studerande tar deltidsjobb som leder till ett mer pressat tidsschema. Faktorer utanför skolan kan också påverka stressen, som hemförhållandena och romantiska relationer. (Meriläinen et al. 2013)

Stress kan lindras och förhindras bland högskolestudenter och det finns orsak att aktivt arbeta hälsofrämjande för denna målgrupp som dessutom står i beråd att träda in i arbetslivet. Här listar vi rekommenderat fokus för att hålla studiemotivationen uppe och undvika stress.

För det första handlar det om att skapa rutiner. Att äta, träna fysiskt och sova regelbundet har stor betydelse för orken och motivationen (Herrmann 2018; Basch 2011). Detta behöver de finländska studenterna uppmuntran till eftersom studier visar en aning nedåtgående trend vad beträffar fysisk träning bland unga vuxna som studerar (Hentilä et al. 2015). Hjärnan behöver även få chans att vila och ta in all information varav studierna bör uppdelas i korta pass på max 30 minuter med korta pauser emellan. För att den studerande ska få känna sig tillräcklig är det viktigt att sätta upp konkreta och realistiska mål. (Bergman & Israelsson 2015).

För det andra behöver studenter känna sig delaktiga i ett socialt sammanhang under studierna för att motverka stress (Pluut 2015). Högskolornas omgivning bör vara öppen och välkomnande för olika kulturer, minoriteter och synsätt. Målsättningen behöver vara att nå stadiet där studenter och personal kan känna sig betydelsefulla och delaktiga. På detta sätt skulle högskolekulturen och gemenskapen stärkas. Med en bra gemenskap, var varje individ känner sig delaktig ger en känsla av att man hör hemma någonstans och påverkar identiteten och hela personligheten (Hyyppä 2007).

Via grupparbeten utvecklas sociala och interaktuella förmågor såsom begreppsinlärning, problemlösning, demokratiskt arbetssätt, språklig kommunikation och förmåga till samarbete. Via grupparbeten förbättras interaktion och kommunikation mellan eleverna eftersom man fattar gemensamma beslut. Gruppen är beroende av medlemmarna, ett positivt beroende skapar samarbete och man stöder varandra i gruppen. Medan ett negativt beroende skapar konkurrens inom gruppen. För att samarbetet skall fungera krävs det positiv ömsesidig beroende, individuellt ansvar beroende, tillit i gruppen, stödjande interaktion, social förmåga och reflektion kring grupprocesser. Studerandes prestation och lärande ökar att arbeta tillsammans i grupp. Studerande som samarbetat lär sig mer, är mer motiverade och känner en större samhörighet med gruppen och är mer mottagliga för studiekamraternas behov och kommentarer (Brandler & Roman 2015).

För det tredje föreslår forskning att man fokuserar på digitala kompetenser för att motverka stress bland studenter. Här handlar det om att både bygga på studenters digitala kompetenser (Gan et al 2015) men det handlar även om att främja lärares digitala kompetenser. För envar blir det viktigt med tillräcklig kunskap om digitalisering, digitala verktyg och användning av medier (Henderson et 2017). Brister i kunskap om digitala verktyg leder till stress hos studerande. Som lärare behöver man förstå hur digitala verktyg och medier kan användas i undervisningen för att studerandes kunskapsutveckling skall främjas, hur studerandes tidigare erfarenheter och kunskaper kan användas i undervisningen, och vilka aspekter av digital kompetens som är aktuella i din undervisning och på vilket sätt de kan ingå. (Paulus & Ingersoll 2015).

För det fjärde visar studier att det finns orsak att diskutera och hjälpa studenter att sköta sin ekonomi för att på detta sätt förebygga stress. År 2016 uppgav var fjärde student att hen arbetade deltid vid sidan om studierna och 13% jobbade heltid (www.yths.fi/trendit (External link), 2016). Samtidigt genomförs studier vid högskolorna och universiteten i Finland idag som heltidsstudier. Detta i sig skapar grogrund för trötta och stressade studenter.

Avslutningsvis blir det därför viktigt att i allt arbete i högskolor inkludera dessa olika aspekter och att tillsammans med studentrepresentanter sikta på studiearrangemang som beaktar de olika faktorerna som förorsakar stress hos studenter. En dylik pedagogisk hållning som inkluderar en holistisk syn på studenter blir en god grund för studieglädje istället för studiestress (Korhonen & Toom 2017).

________________________
¹Amanda Sundkvist är fysioterapistuderande som inledde studierna hösten 2016 vid Arcada. amanda.sundkvist@arcada.fi

 

Källor

Basch, C.E., 2011. Healthier students are better learners: A missing link in school reforms to close the achievement gap. Journal of school health, 81(10), pp.593-598.

Bergman, M. & Israelsson B-M. 2015. Att studera på högskola – studieteknik, motivation och inspiration,Studentlitteratur, Lund.

Brandler, S. and Roman, C.P., 2015. Group work: Skills and strategies for effective interventions. Routledge.

Byrne, D.G., Davenport, S.C. and Mazanov, J., 2007. Profiles of adolescent stress: The development of the adolescent stress questionnaire (ASQ). Journal of adolescence, 30(3), pp.393-416.

Gan, B., Menkhoff, T. and Smith, R., 2015. Enhancing students’ learning process through interactive digital media: New opportunities for collaborative learning. Computers in Human Behavior, 51, pp.652-663.

Henderson, M., Selwyn, N. and Aston, R., 2017. What works and why? Student perceptions of ‘useful’digital technology in university teaching and learning. Studies in Higher Education, 42(8), pp.1567-1579.

Hentilä, A., Miettinen, I., Kunttu, K., Tammelin, T., Venojärvi, M. and Korpelainen, R., 2015. Muutokset korkeakouluopiskelijoiden kunto-ja hyötyliikunnassa vuosina 2000–2012. Liikunta & Tiede, 52(1), s.64-69.

Herrmann, M.L., Palmer, A.K., Sechrist, M.F. and Abraham, S., 2018. College Students’ Sleep Habits and Their Perceptions Regarding Its Effects on Quality of Life. International Journal of Studies in Nursing, 3(2), p.7.

Hyyppä, M T. 2007. Livskraft ur gemenskap – om socialt kapital och folkhälsa. Studentlitteratur. 175 s.31

Korhonen, V. and Toom, A., 2017. Opintoihin kiinnittymisen ja hyvinvoinnin yhteyksien tunnistaminen sekä pedagogisen hyvinvoinnin tukeminen korkeakoulun opetusyhteisössä.

Meriläinen, M. & Kuittinen, M. 2013. The relation between Finnish university students’ perceived level of study-related burnout, perceptions of the teaching–learning environment and perceived achievement motivation. Pastoral Care in Education. Vol. 32, nummer 3, 2014, s 186–196.

Paulus Jr, M.J. and Ingersoll, R., 2015. The Beginning of Digital Wisdom.

Pluut, H., Curşeu, P.L. and Ilies, R., 2015. Social and study related stressors and resources among university entrants: Effects on well-being and academic performance. Learning and individual differences, 37, pp.262-268.

Vieno, A. and Villa, T., 2017. Opiskelijoiden hyvinvointitutkimukset-Selvitys korkeakouluopiskelijoiden terveyttä ja hyvinvointia koskevista valtakunnallisista tiedonkeruista Suomessa.

www.yths.fi (External link), Opiskeluterveyden trendit 2016, http://www.yths.fi/trendit (External link), hämtad 3.2.2018.