Social- och hälsovårdsreformen –  hur förändras vården och utbildningen?

Camilla Wikström-Grotell (HVD) prefekt ARCADA UAS E-mail: cwg@arcada.fi

 

Finlands befolkning åldras och den så kallade försörjningsbördan[i] ökar. Från att ha legat på ca 1,3  verkar siffran att stiga till över 1,6 redan före år 2030 (European Commission 2017). Detta beror på att livslängden har ökat och åldersgruppen 65-79 år utgör relativt sett en stor grupp. Dessutom har nativiteten sjunkit och en ökning av befolkningen är beroende av immigration (Heleniak 2018). Vårdreformen har planerats för att råda bot på ökade vårdkostnader och nya vårdbehov.

Förberedelserna av reformen inleddes konkret i December 2016 efter många år av politisk debatt. Det handlar om en av de största reformerna under Finlands självständighetstid. En utgångspunkt är en samordning av det strategiska och operativa arbetet, så att experternas sakkunskap  bättre kan beaktas i den politiska beslutsfattandet.  (Heikkilä 2017) Meningen är att besluten gällande reformen tas under innevarande kalenderår så att landskaps- och vårdreformen kan träda i kraft 1.1.2020. Det verkar råda samstämmighet om att reformen behövs, men många frågor är ännu öppna.

I den politiska debatten verkar man tvivla på att de ekonomiska vinningarna på planerade tre miljarder fram till år 2029 skall kunna nås (Kauhanen & Valkonen 2015, Vårdreformen 2018). Många förhåller sig skeptiskt till den så kallade kapitationsmodellen, som innebär att ersättningarna till en vårdcentral beräknas utgående från en uppskattad kostnad för varje kund. Det finns också rädslor för att utlokaliseringen till privata producenter skall leda till att privata internationella vårdjättar med ekonomisk vinning som mål skall ta över marknaden och att ojämnlikheten för klienter ökar i stället för att minska. Många experter har talat för betydelsen av starka offentliga hälsocentraler (Iivanainen & Mäkelä 2018).

Vårdreformen handlar inte bara om nya strukturer och förändrat beslutsfattande, utan också om ett paradigmskifte, med fokus på nya arbetsmetoder och ett patientcentrerat närmelsesätt (Kauhanen & Valkonen 2015). Inom professionshögskolan förbereder man sig för betydande förändringar i vårdens strukturer, styrning och arbetssätt, nya digitala sätt att producera tjänster och därmed nya kompetensbehov.

 

Vården omorganiseras

Vårdreformen innebär att social- och hälsovårdstjänsterna flyttar till 18 landskap i syfte att skapa en samordning av tjänster, kostnadseffektiv administration och effektivt utnyttjande av resurser. Målet är att trygga en jämlik tillgång på flexibla tjänster, som produceras av landskapet och privata aktörer. En central idé är att ge medborgarna fler möjligheter att delta och påverka samt ökad valfrihet via val av tjänsteproducent, valsedlar eller personlig budget utgående från en kundplan.  Valfriheten är en av de punkter som rönt mest kritik. Kritiken har handlat om rädsla för att de stora landskapen minskar medborgarnas inflytande och att valfriheten kommer att gälla bara för en del av befolkningen. En fungerande marknad ses som en förutsättning för en fungerande valfrihet och minskade kostnader. Man är tveksam gällande inverkan av privatiseringen av tjänsterna och kostnaderna för ICT-systemen. Man tror inte heller att en fungerande marknad uppstår i alla landskap. Det finns en motsättning mellan effektivitet och jämlikhet och kritik har dessutom riktats mot att mätare för att följa upp och jämföra kvaliteten i olika typer  av tjänster saknas (Kauhanen & Valkonen 2015).

Närtjänsterna skall också i fortsättningen finnas nära medborgarna, men tjänsteproducenterna kommer att variera. Elektroniska och ambulerande tjänster utnyttjas i högre grad än tidigare. Landskapen har en skyldighet att själva producera tjänster vid behov. Specialiseringstjänster och andra dyra tjänster som kräver stort befolkningsunderlag koncentreras till fem samarbetsområden med universitetscentralsjukhus samt sju andra sjukhusenheter som tillhandahåller omfattande dygnet runt jour.

En central princip är en bättre integration av tjänster, både vertikal och horisontal. Det handlar bl.a om att bättre beakta målgruppernas behov och i synnerhet den relativt lilla grupp av klienter (ca 10%) som utnyttjar merparten (ca 80%) av tjänsterna (Leskelä et. al. 2013). Kritik har också riktats mot den bristande integrationen mellan social- och hälsovården. Socialvården verkar ha hamnat i skuggan av hälsovården, trots att olika modeller för ökad integration som välbefinnande- och familjecentraler piloteras redan nu.

En stor fråga för Arcada är tillgången till svensk vårdservice. Nyland med största gruppen svenskspråkiga, drygt 132000 av sammanlagt ca 264000 (på fastlandet), ansvarar för utvecklandet av den svenska vården, trots att andelen svenskspråkiga i Nyland utgör endast ca 8 % av befolkningsunderlaget. Fem landskap planeras bli tvåspråkiga, emedan endast ett landskap kommer att vara helt svenskspråkigt. Rädslan för försämrad svensk- och tvåspråkig service verkar vara helt befogad.  En grundförutsättning för att förse arbetslivet med språkkunnig och kompetent arbetskraft är vårdutbildning på svenska. Det behövs både bredd och tillräcklig volym inom utbildningen av sjukskötare, hälsovårdare, barnmorskor, förstavårdare, socionomer, ergoterapeuter och fysioterapeuter.

 

Hur förbereder sig den professionsbaserade högskoleutbildningen?

Innehållet i och de nya sätten att producera tjänster är de mest intressanta frågorna ur utbildningens synvinkel. Vårdkunskapen i sig och det evidensbaserade närmelsesättet är fortfarande den grund en kvalitativt god vård, omsorg och rehabilitering vilar på. Inom utbildningen måste den hälsofrämjande och handledande verksamheten få större utrymme. Generiska kompetenser som etisk kompetens, kommunikativ och social kompetens, samhälls- och organisationskompetens samt kompetens inom tjänsteutveckling och ledarskap är centrala tyngdpunktsområden som utbildningen behandlar (Arcada 2018). Det multiprofessionella kunnandet stiger fram som synnerligen viktigt (Iivanainen & Mäkelä 2018).

Att kunna utvärdera och utveckla nya och digitala tjänster som är evidensbaserade samt ekonomiskt och etiskt hållbara är en annan central aspekt. Det starkt patientcentrerade närmelsesättet och den ökade valfriheten innebär bl.a. att studierna måste fokusera mera på patienthandledning av krävande målgrupper och multiprofessionellt samarbete. Patienterna förväntas ta ett klart större ansvar för sin egen hälsa, vilket innebär att hälsofrämjande och rehabilitering måste ingå i alla professioners tankesätt som en integrerad del i helheten. Det behövs förståelse för hela vårdkedjan och integreringen av tjänster för den enskilda patienten. I krävande förändringsprocesser stiger ledarskap och kompetens att leda sig själv för att kunna verka i nya sammanhang och driva förändring fram. Digitalisering och virtuell verklighet, robotik och analys av hälsodata som underlag för en mera personifierad vård är nya utvecklingsområden som ingår i en modern utbildning (Arola, Jeglinsky-Kankainen & Tana 2017). Den åldrande befolkningen ställer också krav på att utveckla nya boendeformer som tar fasta bl.a. på ensamhetsproblematiken och den mentala hälsan. Inom högskolan pågår flera projekt gällande tjänsteutveckling[ii]. Vi har också under detta akademiska läsår förverkligat en seminarieserie som fortbildning för studenter, lärare och arbetslivet tillsammans med yrkeshögskolan Diak[iii]. Vidare pågår ett intensivt arbete med att utveckla studieplanerna så att de möter de nya kompetenskraven bl.a. gällande digitala tjänster, multiprofessionellt samarbete, handledning och ledarskap.

Högskolan är beroende av det omgivande samhället. En större fråga gällande framtiden handlar om tryggandet av ändamålsenlig och högklassig praktik för studenterna, eftersom praktikstudier utgör en central del av studierna. Vår förhoppning är också att yrkeshögskolornas kompetens och resurser skall kunna utnyttjas inom forskning och utveckling och att forskningsresurserna i allt högre grad kommer också yrkeshögskolorna till godo. Det finns forskningsresurser som kunde utnyttjas mera systematiskt.

Vårdreformen vilar ytterst i händerna på en kunnig och välmående personal. Det är av största vikt att vårdreformen genomförs med ett gott ledarskap, som ställer de sakkunniga medarbetarnas arbetshälsa och välbefinnande i centrum.  Därför ingår arbetshälsa och ledarskap bland vårdpersonal som ett tyngdpunktsområde inom forskningen på Arcada.

 

Referenser

Arcada 2018. Kompetenser. Tillgänglig https://start.arcada.fi/sv/kompetenser (External link) (18.4.2018)

Arola, A., Jeglinsky-Kankainen, I. & Tana, J. 2017. Virtuell verklighet ger nya lärandemöjligheter. UAS Journal 1/2017. Tillgänglig https://uasjournal.fi/1-2017/virtuell-verklighet-ger-nya-larandemojligheter/ (External link) (18.4.2018)

European Commission 2017. Eurostat regional yearbook 2017. Tillgänglig: http://ec.europa.eu/eurostat/web/products-statistical-books/-/KS-HA-17-001 (External link) (16.3.2018)

Heikkilä, T. 2017. Työn ja osaamisen muutostarpeista (uudistuvassa sotessa). Uusimaa 2019 –hanke. Tillgänglig http://www.metropolia.fi/fileadmin/user_upload/Heikkilä_Työelämän_ja_tulevaisuuden_osaamistarpeet.pdf (External link) (17.4.2018)

Heleniak, T., 2018. From Migrants to Workers: International migration trends in the Nordic countries. State of the Nordic region 2018. Stockholm: Nordic Council of Ministers, Nordregio.

Iivanainen, A., & Mäkelä, M. 2018. Terveyskeskusten pitäisi olla sote-uudistuksen ydin. Vieraskynä. Helsingin Sanomat 7.3. 2018.

Kauhanen, A., Valkonen, T. 2015. Huomioita sote-uudistuksesta. ETLA-muistiot 40. Elinkeinoelämän tutkimuslaitos.  Tillgänglig https://www.etla.fi/wp-content/uploads/ETLA-Muistio-Brief-40.pdf (External link) (17.4.2018)

Leskelä, R.L., Komssi, V., Sandström, S., Pikkujämsä, S., Haverinen, A., Olli, S.”L. & Ylitalo”Katajisto, K. (2013). Paljon sosiaali” ja terveyspalveluja käyttävät asukkaat Oulussa. Suomen Lääkärilehti, 68, 3163-3169.

Vårdreformen 2018. Liten reformguide. Medborgarbladet 2, 10-13.

 

_________________________

[i] Försörjningsbördan betecknar antalet personer en arbetande person försörjer, förutom sig själv (Svenskt Ekonomilexikon https://www.ekolex.se/definition/forsorjningsborda)

[ii] Se närmare NURED-projektet som handlar om att utveckla vårdpersonalens kompetens och ledarskap http://rdi.arcada.fi/nured/en/ (External link) samt Buurzorg-projektet som handlar om att utveckla självstyrande team inom hemvården https://www.arcada.fi/sv/forskning/institutionen-halsa-och-valfard/forskningsprojekt/sjalvstyrande-arbetsteam (External link)

[iii] Vårdreformen –förnyelse, förändring och ledarskap. Se närmare https://fortbildning.arcada.fi/fi-fi/Education/Details/380 (External link)