Rehabilitering av postakut covid-19 för idrottare samt fysiskt aktiva personer
I slutet av år 2019 utbrast det en epidemi av lunginflammation i staden Wuhan, Kina. (Huang et al, 2020 s. 497, Yi-Chi Wu et. al, s. 217). Kinas myndigheter identifierade patogenen den 7.1.2020 och det framkom att vara en variant av coronavirus vilket inte tidigare påträffats. Viruset var covid-19. Den smittosamma patogenen kom att orsaka en världsomfattande pandemi. (WHO, Coronavirus disease (COVID-19) pandemic) I dagsläge har det samlats in mer information och erfarenheter gällande viruset, dess karaktär, variationer samt vårdmetoder och en rad forskningar pågår som bäst för att ge mer kunskap. Kopplingen mellan covid-19 och eventuella långvariga eller t.o.m. bestående men på hälsan för idrottare och fysiskt aktiva vet man dock inte tillräckligt mycket om. Det återstår att se via kommande studier och uppföljningar ifall det förekommer en eventuell koppling. (Kujala et al. 2020)
Denna bloggtext har som avsikt att ge en inblick i vad man hittills kommit fram till gällande rehabiliteringen av postakut covid-19 för idrottare samt fysiskt aktiva personer.
Symtom kopplade till Covid-19
Covid-19 kan orsaka symptom som feber, hosta, andnöd, muskelsmärtor, trötthet, snuva, illamående och diarré (Anttila. 2022). För de flesta besmittade är symptombilden en lindrig luftvägsinfektion, men för en del utvecklas även alvarligare tillstånd som kräver sjukhusvård som t.ex. svårare lunginflammation, blodproppar, hjärtmuskelskador samt allmänna infektioner som belastar extremt hela kroppen. Även om dessa alvarligare tillstånd varit mer förekommande bland äldre, samt personer med vissa grundsjukdomar, så har det även förekommit fall av svår symptombild bland unga, i grunden friska, fysiskt aktiva personer och idrottare. (Kujala et al. 2020)
För patienter som vårdats på intensivvårdsenheten kopplar man ofta samman symptom som andnöd, depression, förlängd smärta och nedsatt fysisk förmåga. (Jackson et al. 2012 s. 2) Intensivvårdspatienter lider ofta av ett s.k. Intensive Care Unit Acquired Weakness (ICUAW) tillstånd. Tillståndet beskrivs som diffus symmetrisk muskelsvaghet, som börjar efter den kritiska sjukdomen utan någon annan känd orsak. (Needham et al. 2012 s. 503, 504)
Långtida symptom som rapporterats efter covid-19 har varit bland annat trötthet, kognitiv dysfunktion och illamående efter ansträngning (Post-Exertional malaise, PEM [Stussman 2022]). (Davis et al. 2020 s. 1, 11) Vid PEM uppkommer eller förvärras symtom efter lätt fysisk, emotionell, kognitiv eller social ansträngning, eller vid aktivitet som inte tidigare orsakade symtom. Typiskt förvärras symtomen 12–48 timmar efter ansträngningen. Symtomen kan vara från dagar till veckor. (NICE. 2021)
Allmänt om återhämtningen
Eftersom det finns relativt lite undersökning och forskning om specifikt motion och idrott efter covid-19 infektion kopplat till idrottare, kan rehabiliteringsstudier med kunskap om återgång till fysisk aktivitet efter andra typs infektioner beaktas. (Kujala et al. 2020)
I en undersökning deltog 84 personer som vistats på sjukhus p.g.a. lunginflammation som en följd av covid 19. Patienterna gjorde kardiovaskulär träning tre gånger om veckan under en fyra veckors period i det postakuta skedet. I träningen ingick andningsövningar, styrketräning, uthållighetsträning, avslappningsövningar och övades dagliga rutiner. Patienterna testades med 6-minuters gångtest, och resultatet i 6-minuters gångtestet efter träningsperioden var 90 meter bättre jämfört med resultatet före träningsprogrammet inletts. I undersökningen kom man fram till att kardiovaskulär träning är nyttigt för post-korona patienter (Dragičević-Cvjetković, & Stevandić 2021 s. 212–213).
Rehabilitering av patienter som vårdats på intensivvårdenheter saknar ofta färdiga protokoll som klargör vad rehabiliteringen skall innehålla efter vården på sjukhus, efter vården på intensivvårdsenheter och hemma. Den här typ av protokoll finns bland annat för strokepatienter. ICUAW borde tas allvarligare, och en mångprofessionell rehabilitering kunde utnyttjas. (Needham et al. 2012 s. 505). Samma situation gäller troligtvis även för covid-19 patienter som lider av PEM.
Träningsprogrammen varierar efter hemförlovningen för covid-19 patienter. Träningen börjas oftast från 6 till 12 veckor efter utskrivningen från sjukhuset. Terapin kan genomföras på distans eller i form av hembesök. (Barker-Davies et. al. 2020 s.954)
Enligt internationella rekommendationerna, är det viktigt att beakta varje patient som individ, samt beakta patientens egna känningar vid rehabiliteringen av covid-19. Patienterna bör fortsätta med vardagen normalt, men så att man ändå inte blir utmattad. Om förvärrande av symtom uppstår vid lätt ansträngning, bör man vila, och fortsätta sedan på en lättare ansträningsnivå. Fysisk träning får inte förvärra symptomen. Rehabiliteringens mål är att få symptomen till en sådan nivå, att funktionsförmågan förbättras. Fysioterapeuten kan stöda patienten i att hitta rätt balans mellan vila och träning. Ökandet av fysiska aktiviteten lindrar symptomen för vissa, medan för andra kan det förvärra symtomen. Den fysiska aktiviteten bör ökas försiktigt och långsamt. (World Physiotherapy s. 3)
Återgång till idrott och motion
Även om Covid-19 infektionen oftast är lindrig bland unga idrottare kan den ändå orsaka långvariga uppehåll från träning eller i vissa fall även långvariga eller t.o.m. bestående skador på hälsan. Speciellt lungfunktionen är sådan som kan försämras p.g.a. sjukdomen. (Kujala et al. 2020) Därför blir frågan: ”När man kan börja träna igen efter Covid-19 smittan?” av vikt för de fysiskt aktiva och idrottare.
Traditionellt har man använt en så kallad ”neck check”, för att analysera när idrottare kan börja träna igen. Enligt regeln, kan man träna när symptomen är från nacken uppåt. Denna regel har relativt lite vetenskapligt stöd. Eftersom det framkommit att patienter med covid-19 haft bl.a. hjärtskador, rekommenderas ett försiktigare tillvägagångssätt med dessa patienter. Unga covid-19 patienter får ofta milda symptom, och återhämtar sig nästan helt på 5–7 dagar. Man anser, att det finns en stor risk för förvärrande av symptomen vid 7–9 dagar. Det rekommenderas att idrottsträning inte påbörjas förrän 10 dagar från symptomens början och 7 dagar efter att symptomen försvunnit. (Hull et al. 2020 s. 1; Toivo et al. 2022). Efter denna 10 dagars viloperiod indelas träningen i 5 olika faser enligt en viss belastningsprogression (tabell 1). I den sista fasen återgår man till den normala idrottsträningen, vilket skulle ske tidigast 17 dagar efter symptomens början. Om symtomen varat över 2 veckor, eller man upplevt bröstsmärtor, bör en medicinsk bedömning göras före återgången till idrott. (Toivo et al. 2022).
Fastän det getts ovannämnda progressiva steg för återvändning till idrott, är det skäl att komma ihåg att planen för återvändningen till sport alltid skall göras individuellt.
Utgående från tidigare virusinfektioner, vet man att symptomen lindras under flera månaders tid. Rehabiliteringen skall ske progressivt, och hopp om att bli bättre skall upprätthållas. Det är viktigt att minska på stressfaktorer, för att stress kan förvärra symptomen. Mångprofessionell rehabilitering är bäst. (Liira 2021)
Sammanfattning
Lite undersökning gällande rehabilitering av COVID-19 har gjorts, men rehabiliteringen antas vara liknande som vid flera andra allvarliga sjukdomar. Allvarliga symtom kan kvarstå en lång tid efter covid-19, både för patienter som varit intagna på intensivvårdsenheten och som inte varit intagna på sjukhus. Det är viktigt att det görs vårdstigar till covid-19 patienter, och att man ser till att de inte glöms. Viktigt är också att fysisk träning inte påbörjas för tidigt, men då träning påbörjas skall det ske progressivt. Kardiovaskulär träning och muskelträning är en viktig del av träningsprogrammet. Rehabiliteringen skall anpassas enligt patientens symtom och förmågor individuellt. Man skall inte heller glömma de psykiska effekterna av sjukdomen, och att hjälp kan behövas en lång tid efter det akuta skedet. Hjälp kan behövas bland annat i de dagliga aktiviteterna och att komma i gång i livet igen.
Kari Lillia, fysioterapistuderande, Arcada
Joachim Ring, ft (HYH), utbildningsansvarig, lektor i fysioterapi, Arcada
Källor
Barker-Davies, M., O’Sullivan. M., Senaratne, K., Baker, P., Cranley, M., Dharm-Datta, S., Ellis, H., Goodall, D., Gough, M.,
Lewis, S., Norman, J., Papadopoulou, T., Roscoe, D., Sherwood, D., Turner, P., Walker, T., Mistlin, A., Phillip, R., Nicol, A., Bennett, A., Bahadur, S., 2020, The Stanford Hall consensus statement for post COVID-19 rehabilitation, The British Journal of Sports Medicine, 31.5.2020, 4:949–959
Dragičević-Cvjetković, D., Stevandić, D., 2021, Effect of Cardiovascular Training on Functional Capacity in Post-Acute Rehabilitation of COVID-19 Patients, Scripta Medica 18.9.2021, volym 52 nr 3 s. 211-214
Huang, C., Wang, Y., Li, X., Ren, L., Zhao, J., Hu, Y., Zhang, L., Fan, G., Xu, J., Gu, X., Cheng, Z., Yu, T., Xia, J., Wei, Y., Wu, W., Xie, X., Yin, W., Li, H., Liu, M., Xiao, Y., Gao, H., Guo, L., Xie, L., Wang, G., Jiang, R., Gao, Z., Jin, Q., Wang, J., Cao, B., 2020. Clinical features of patients infected with 2019 novel coronavirus in Wuhan, China, Lancet, 15.2.2020, Volym 395 s. 497–506
Hull, J., Loosemore, M., Schwellnus, M., Respiratory health in athletes: facing the COVID-19 challenge. Lancet Respiratory Medicin 2020. doi:10.1016/S2213-2600(20)30175-2
Jackson J, Ely E, Morey M, Anderson, V., Siebert, C., Denne, L., Clune, J., Archer, K., Torres, R., Janz, D., Schiro, E., Jones, J., Shintani, Levine, B., Pun, B., Thompson, J., Brummel N., Hoenig, H., 2012 Cognitive and physical rehabilitation of intensive care unit survivors: results of the return randomized controlled pilot investigation. Critical Care Medicin, 2012;40:1088–97
Kemp, H., Laycock. H., Costello, A., Brett, S., 2012 Chronic pain in critical care survivors: a narrative review. British Journal of Anaesthesia, 2019;123: e372–84.
Kujala, U., Laukkanen, J., Valtonen, M., Heinonen, O.J., Ruuskanen, O. 2020. COVID-19 – uusi haaste myös urheilijoille. Liikunta & Tiede, 3-2020: 20-23
Needham, D., Davidson, J., Cohen, Hopkins, R., Weinert, C., Wunsch, H., Zawistowski, C., Bemis-Dougherty, A., Berney, S., Bienvenu, J., Brady, S., Brodsky, M., Denehy, L., Elliott, D., Flatley, C., Harabin, A., Jones, C., Louis, D., Meltzer, M., Muldoon, S., Palmer, J., Perme, C., Robinson, M., Schmidt D., Scruth, E., Spill, G., Storey, C., Render, M., Votto, J., Harvey, M., Improving long-term outcomes after discharge from intensive care unit: report from a stakeholders’ conference. Critical Care Medicin, 2012;40:502-9.
Stussman B, Williams A, Snow J, Gavin A, Scott R, Nath A., Walitt, B., 2020 Characterization of postexertional malaise in patients with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome. Front Neurol [Internet] 2020 Sep 18 [cited 2020 Dec 17];11.
Zhu W. Should, and how can, exercise be done during a coronavirus outbreak? an interview with Dr. Jeffrey A. woods. Journal of Sport and Health Science, 2020;9:105–7.
Redaktionsråd
Jyrki Kettunen
Heikki Paakkonen
Åsa Rosengren
Jonas Tana