Mentaliseringsbaserat föräldrastöd – ett stöd i professionell utveckling för hälsovårdarstudenter

Petra Ekman, hälsovårdare HYH, lektor i hälsovård, Arcada. E-mail: petra.ekman@arcada.fi

Malin von Koskull, HVM, Sakkunnig i hälsofrämjande familjearbete, Folkhälsans förbund

 

”Det tar i medeltal 12 år att implementera ny praxis till vårdkontext” sa chefen för ett utvecklingsteam för digital vårdutrustning på ett frukostseminarium för Women in Tech (Asikainen 2019) och det kan nog stämma. Hösten 2009 drog Folkhälsan igång den allra första gruppledarutbildningen för familjegruppsprogrammet Föräldraskapet främst. Senare översattes programmet till finska som Vahvuutta vanhemmuuteen och togs upp i MLL:s (Mannerheims Barnskyddsförbunds) verksamhet. I Föräldraskapet främst grupperna får nyblivna föräldrar öva sin mentaliseringsförmåga och fundera över vilka tankar, känslor och intentioner som kan finnas bakom barnets beteende och de egna reaktionerna. Den här förmågan har visat sig vara väldigt betydelsefull för att en trygg anknytningsrelation ska byggas upp mellan föräldern och barnet (Fonagy & Target 2005). En ökad mentaliseringsförmåga ökar också känslan av hanterbarhet i föräldraskapet, vilket har en direkt koppling till hälsa och välbefinnande (Rutherford mfl 2013). De hälsofrämjande faktorerna är ökad empowerment och resiliens hos familjen, då de själva kan reflektera över sin egen situation och se det goda och positiva i vardagen utan att förneka att det kan vara jobbigt ibland (Kalland mfl. 2016).

Hälsovårdare på rådgivningen jobbar med familjegrupper och familjestöd. Arbetet med mentaliseringsbaserat föräldrastöd borde finnas tillgängligt för alla familjer. Inom ramen för mastersstudier i Hälsofrämjande på Arcada uppkom möjligheten att vidareutveckla arbetet tillsammans med Folkhälsan. Nyblivna och blivande hälsovårdare säger att de ibland känner att de saknar redskap för familjestöd, som är en allt större del av hälsovårdarens jobb i arbetet på rådgivningar och i skolhälsovården. Därför har Arcada tillsammans med Malin von Koskull från Folkhälsan nu tre år erbjudit blivande hälsovårdare en utbildningsdag i mentaliseringsbaserat familjestöd. En liknande dag har även via Folkhälsan erbjudits som fortbildning för social- och hälsovårdspersonal. Deltagarna har fått information i form av teori, gjort övningar i gruppen och fått en broschyr med exempel på frågor som kan ställas i diskussioner med familjer. Broschyren är utarbetad från Föräldraskapet främst – materialet, på basen av vad hälsovårdare har föreslagit som användbara frågor i det individuella arbetet på rådgivningen i mastersarbetet. (Ekman 2013)

För att följa upp om kunskap i mentaliseringsbaserat föräldrastöd stöder studenternas utveckling och hjälper dem i arbetet med familjer, har studenterna fått fylla i ett frågeformulär före utbildningsdagen och ungefär 6 månader senare då studenterna har gjort både teorikurs och praktik. Frågeformuläret kartlägger de egna färdigheterna för familjestöd, mentalisering och reflektion. Även de studenter i gruppen som inte deltog i dagen fick fylla i samma blankett. Det har varit glädjande att märka en stärkning i uppfattningen av den egna förmågan till att stöda familjer. De som deltagit i mentaliseringsdagen upplevde familjestöd som mer utmanande före dagen men hade ökat sin förmåga efter teori och praktik. Skillnaderna var inte lika tydliga i den grupp som inte deltog i dagen, trots att de också kände en ökning i sin kompetens för familjestöd efter praktikstudier.

Ur lärarperspektiv är den här metoden för samarbete med arbetslivet en viktig del av vår undervisning och kompetensutveckling för studenter. Folkhälsan hämtar in kunskap från hälsofrämjande forskning och nya metoder som ger studenterna en yrkeskompetens till arbetslivet medan vi från Arcadas del kan implementera det i de kompetenskrav som finns för studenter och ge dem de verktyg som de behöver i ett föränderligt arbetsliv. Team-teaching med representanter från både yrkeshögskola och arbetsliv ger ett mervärde till undervisningen. Det här har varit en fin möjlighet som vi vill fortsätta att arbeta med för att utveckla morgondagens hälsofrämjande experter inom familjestöd.

 

Källor:

Asikainen, K. 2019. Digitalization in Healthcare – transforming the industry and patient care delivery. Föreläsning 23.5.2019 GE Healthcare

Ekman, P. 2013. Den reflektiva rådgivningsverksamheten: Föräldraskapet främst – programmet på mödra- och barnrådgivningen. Mastersarbete, Yrkeshögskolan Arcada tillgänglig: http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201305066546 (External link) hämtad 8.11.2019

Fonagy, P. & Target, M. 2005. Bridging the transmission gap: An end to an important mystery of attachment research? Attachment & Human Development, 7(3): 333 – 343.

Kalland, M., Fagerlund, Å., von Koskull, M. & Pajulo, M. 2016. Families First;
The Development of a New Mentalization-Based Group Intervention for First–Time Parents. Primary Health Care Research and Development , 17(1): 3-17.

Rutherford, H., Goldberg, B., Luyten, P., Bridgett, D. & Mayes, L. 2013. Parental reflective functioning is associated with tolerance of infant distress but not general distress: evidence for a specific relationship using a simulated baby paradigm. Infant Behavior and Development, 36: 635-641.