Hållbar implementering av skolbaserade program som stöd i det hälsofrämjande arbetet i skolor

Marina Borgman, Socionom (Högre YH), E-mail: borgman.marina@gmail.com
Åsa Rosengren, PL, överlärare, Institutionen för Hälsa och välfärd, E-mail: asa.rosengren@arcada.fi
Carina Kiukas, FD, prefekt, Institutionen för Hälsa och välfärd, E-mail: carina.kiukas@arcada.fi

Inledning

Finlands skolsystem och elevers goda kunskaper i speciellt matematik, textförståelse och naturvetenskap (PISA) är känt världen över (Kupari et al. 2013). Ändå visar undersökningar som Hälsa i skolan att eleverna inte känner sig delaktiga i varken klass- och skolgemenskapen i vårt land (Institutet för hälsa och välfärd 2020). Även UNICEF Report Card rapporten (2020), som undersökt och jämfört barns välmående i världens rika länder, visar att självmordsstatistiken i Finland är den högsta bland unga i åldern 15–19 år i jämförelsen med 38 av världens rikaste länder. UNICEF Finland rekommenderar utgående från rapporten att skolorna borde bli bättre på att lära ut färdigheter i mental hälsa samt motverka mobbning. Även lagstiftning och styrdokument som exempelvis Lag om elev- och studerandevård (1287/2013), regeringsprogrammet (2019) och grunderna för läroplanen i den grundläggande undervisningen (Utbildningsstyrelsen 2015) betonar det hälsofrämjande arbetet i skolor för att främja elevernas hälsa och välbefinnande. För att gynna det hälsofrämjande arbetet i skolor används olika skolbaserade program där KiVa Skola programmet är det mest förekommande programmet i de finländska skolorna Huurre et al. 2015).

Även om olika politiska och juridiska styrdokument i vårt land betonar betydelsen av att arbeta mer hälsofrämjande i skolor är implementeringen av skolbaserade program fortfarande en utmaning i skolvardagen (Borgman 2021).  Vad behöver skolor beakta för att de skolbaserade programmen skall få ett starkt fotfäste i skolvardagen och på det sättet stöda det hälsofrämjande arbetet i skolan? Resultaten från en litteraturstudie (Borgman 2021) visar att en stödjande verksamhetskultur, ett holistiskt synsätt och delaktighet samt skolpersonalens kunskap och kompetens är centrala framgångsfaktorer i en hållbar implementeringen av skolbaserade program som stöder elevernas välmående.

 

En stödjande verksamhetskultur

För att de skolbaserade programmen skall få en positiv inverkan på elevernas hälsa och välbefinnande är skolans verksamhetskultur av stor betydelse (Kuosmanen et al. 2018). En verksamhetskultur där personalen samarbetar, stöder varandra, är engagerade och har en gemensam vision bidrar till att programmen implementeras bättre i skolvardagen (Savage et al. 2011). Ett bra samarbetsklimat är väsentligt för det hälsofrämjande arbetet i skolan. Att kunna kompromissa, visa ömsesidig respekt och kunna lita på varandra är faktorer som bidrar till ett gott samarbete. (Borg & Pålshaugen 2018). För att uppnå detta behövs ett starkt ledarskap som förespråkar och förstår programmet. (Savage et al. 2011) Betydelsen av hur skolans rektor organiserar, sätter upp mål och förväntningar samt stöder och motiverar personalen betonas. (Caldarella et al. 2011).

 

Holistiskt synsätt och delaktighet

Betydelsen av kontinuitet samt att rikta de skolbaserade programmen till samtliga elever i skolan eftersom detta stöder elevernas känsla av samhörighet vilket bidrar till den förebyggande verksamheten i skolan betonas (Kärna et al. 2011; Ruttledge et al. 2016). Eleverna behöver få känna sig delaktiga, vilket främjas genom att verkligen lyssna på deras behov och önskemål samt uppmuntra och stöda dem att säga sin åsikt. Detta stöder även elevernas känsla av empowerment och motivation för att lära sig och öva nya färdigheter (Savage et al. 2011). Genom att inkludera, informera och göra vårdnadshavarna delaktiga i program som används i skolan stöder man det holistiska synsättet kring elevernas hälsa, vilket även ökar motivationen hos eleverna (Ruttledge et al. 2016).

 

Kunskap och kompetens behövs

Både Ruttledge et al. (2016) och Kuosmanen et al. (2018) lyfter fram att läraren har en optimal ställning i skolan att genomföra och implementera skolbaserade program eftersom hen känner sina elever och kan i vardagen tillsammans med eleverna öva de kunskaper programmet medfört. För att lärarna skall kunna genomföra och implementera skolbaserade program behöver de utbildning och stöd i själva programmet men de behöver också ha en förståelse för barn och ungas utveckling, beteende och agerande (Savage et al. 2011). Personal med kunskap, förståelse och motivation har mer redskap i att hantera utmanande elever, att öka den positiva feedbacken till eleverna och att ge muntligt beröm för socialt acceptabelt beteende som stöder till en bättre lärare-elevrelation och bättre inlärningsmiljöer (Sørlie et al. 2016). Lärare behöver eventuellt ändra på sina tidigare arbetssätt och även ha en förståelse att hen med sitt agerande i klassen påverkar eleverna. Ifall läraren inte tror på att det skolbaserade programmet har en inverkan på elevernas välmående är det mer osannolikt att läraren verkligen genomför och implementerar programmet. Kontinuerligt lärande och att föra fram evidensbaserad kunskap om programmets hälsofrämjande effekter, stöder implementeringen av skolbaserade program (Savage et al. 2011).

En slutsats som kan dras är att inte enbart tänka sig skolbaserade program, vars syfte är att främja elevernas socioemotionella färdigheter, som en punktinsats för att stöda det hälsofrämjande arbetet i skolor. För att uppnå en hållbar implementering av programmen krävs det en viss grund såsom att personalen får en utbildning och förståelse för själva programmet men även för barn och ungas utveckling. Förutom att eleverna och vårdnadshavarna är delaktiga i de skolbaserade programmen behöver skolans verksamhetskultur präglas av samarbete och engagemang.

__________________________________

Denna text är skriven med stöd av handledarna Åsa Rosengren och Carina Kiukas och utgår från masterarbetet ”Den hälsofrämjande skolan – Framgångsfaktorer i skolbaserade program” skriven av Marina Borgman vid Arcada.

 

Källor:

Borgman, M. 2021. Den hälsofrämjande skolan – Framgångsfaktorer i skolbaserade program. Tillgänglig: https://www.theseus.fi/handle/10024/500479 (External link) Hämtad: 6.6. 2021.

Caldarella, P., Shatzer, R. H., Kristy M, Gray; K., Young & Young, E. 2011. The Effects of School-wide Positive Behavior Support on Middle School Climate and Student Outcomes. RMLE online, 35(4), 1-14.

Huurre T, Santalahti P, Anttila N, Björklund K. 2015, Mielenterveyden ja tunne‐ ja vuorovaikutustaitojen edistämisen menetelmät ja käytännöt peruskouluissa. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tillgänglig: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-038-2 (External link). Hämtad 20.11.2020.

Kuosmanen, Tuuli; Clarke, M. Aleisha & Barry, M. Margaret. 2018, Promoting adolescents`mental health and wellbeing: evidence synthesis, Journal of public mental health, Vol. 18 No.1, 73 – 78.

Kupari, Pekka; Välijärvi, Jouni; Andersson, Leif; Arffman, Inga; Nissinen, Kari; Puhakka, Eija & Vetteranta, Jouni. 2013. PISA 12 ensituloksia, Opetus- ja kulttuuriminesteriön julkaisuja. 2013:20. Tillgänglig: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-241-8 (External link)  Hämtad 13.09.2020.

Kärnä, Antti; Todd, D. Little; Marinus, Voeten; Poskiparta, Elisa; Kaljonen, Anne & Salmivalli, Christina. 2011. A Large – Scale Evaluation of the KiVa Antibullying Program: Grades 4 – 6, Child Development, Volume 82, Number 1, 311-330.

Lag om elev- och studerandevård (1287/2013), Finlex. Tillgänglig: https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2013/20131287 (External link). Hämtad 26.10.2020.

Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering 10.12.2019, Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle, 2019. Helsingfors: Statsrådets publikationer. Tillgänglig: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/161932/VN_2019_32.pdf?sequence=4&isAllowed=y (External link). Hämtad 09.11.2020.

Ruttledge, Richard; Devitt, Eileen; Greene, Gabrielle; Mullany, Mary; Charles, Elizabeth; Frehill, Joanne & Moriarty, Maura. 2016. A randomised controlled trial of the FRIENDS for life emotional resilience programme delivered by teachers in Irish primary school, Educational & Child Psychology Vol. 33 No 2, 69 – 89.

Savage, Catherine; Lewis, Juliet & Colless, Nigel. 2011. Essentials for Implementation: Six years of School Wide Positive Behaviour Support in New Zealand, New Zealand Journal of Psychology, Vol 40, No 1, 29–37.

Sørlie, Mari-Anne; Ogden, Terje & Olseth Røyrhus. 2016. Examining Teacher Outcomes of the School – Wide Positive Behavior Support Model in Norway: Perceived Efficacy and Behavior Management, Sage Open. Tillgänglig: Examining Teacher Outcomes of the School-Wide Positive Behavior Support Model in Norway: Perceived Efficacy and Behavior Management – Mari-Anne Sørlie, Terje Ogden, Asgeir Røyrhus Olseth, 2016 (sagepub.com). Hämtad 20.12.2020.

Unicef. 2020, Unicefin rapportti: Suomi viidenneksi paras rikas maa lasten hyvinvointivertailussa. Tillgänglig: https://www.unicef.fi/tiedotus/uutisarkisto/2020/unicefin-raportti-suomi-viidenneksi-paras-rikas-maa-lasten-hyvinvointivertailussa/.Hämtad 15.09.2020.

Utbildningsstyrelsen. 2015, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Tillgänglig: https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/166434_grunderna_for_laroplanen_verkkojulkaisu.pdf (External link). Hämtad 05.10.2020.