Fysisk aktivitet som en aspekt av en aktivitetsbaserad arbets- och studiemiljö på en högskola

Camilla Wikström-Grotell, HVD, Arcada UAS E-mail: cwg@arcada.fi
Hanna von Orgies-Rutenfelt, Fysioterapeut, Arcada alumn
Cia Törnblom, HVM, Arcada UAS E-mail: tornbloc@arcada.fi
Jyrki Kettunen, docent, HVD, Arcada UAS jyrki.kettunen@arcada.fi

Hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och motion är obestridliga (Liikunta 2016). Låg fysisk aktivitetsnivå är en riskfaktor för sjukdomar som relaterar till nedsatt hälsa, arbetsförmåga och sjukdom (Ekelund et al. 2016). Finska vuxna tillbringar den största delen av sin vakna tid antingen sittande eller liggande och mindre än en timme per dag används för motion på hög belastningsnivå (Husu et al. 2018). Detta medför årliga kostnader för samhället på flera miljarder euro och kostnaderna förväntas stiga ytterligare på grund av förändrad åldersstruktur och ökade hälsoproblem (Vasankari et al. 2018). Fysisk aktivitet och rörelse är en av de åtgärder som är mest kostnadseffektiva som hälsofrämjande åtgärd. En ökning av den fysiska aktivitetsnivån ökar välbefinnandet, ger hälsoeffekter för individen och kan medföra betydande ekonomiska inbesparingar både för ett företag och på samhällsnivå. Det är således speciellt viktigt för en högskola att verka för ökade möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet under arbets- och studiedagen för såväl medarbetare som studenter.

Arbete och studier på en högskola innebär mycket sittande. Ett på Arcada utfört examensarbete anger att studenterna på Arcada i snitt under studiedagen sitter  sex och en halv timme  (Kuhlefelt 2015). Den senaste hälsoundersökningen för högskolestudenter (Kunttu et al. 2017) fokuserade på sittandet under vardagar. Medianvärdet var 10,75 timmar. Endast 16 % av studenterna satt mindre än 8 timmar per dag. 45 % av de manliga och 34 % av de kvinnliga studenterna uppskattade att de sitter minst 12 h per dag. Yrkeshögskolestudenter sitter mera än universitetsstudenter. Undersökning påvisade också att nästan tre fjärdedelar av studenterna hade sökt hjälp för medicinska problem under det senaste året. En tredjedel av studenterna upplever hög nivå av stress och psykiska problem förekommer hos 30 % av de tillfrågade. Samma forskning visade att förekomsten av övervikt är stigande och att andelen med fetma (BMI, body mass index 30 kg/m2 eller över) uppgår till 8 % av de manliga och 7,5 % av de kvinnliga studenterna. Studien påvisades att en av tio studenter inte alls utövade motion, och yrkeshögskolestudenter motionerar mindre än universitetsstudenter. Av universitetens kvinnliga studenter utnyttjar 36 % det motionsutbud universiteten erbjuder medan detta gäller för endast 8% i yrkeshögskolorna. För män var motsvarande andelar 17 % respektive 8 %.

Utmaningen när det gäller motion och fysisk aktivitet är inte bristen på kunskap om nyttan utan det handlar om att nå de passiva personerna och om ett ändrat hälsobeteende. Forskningen pekar på betydelsen av den inre motivationen och individens eget ansvarstagande för sin hälsa som avgörande. Det finns belägg för att stödjande samtal, uppföljning av träningsresultat och digitala verktyg kan utnyttjas som stöd för förändringar i livsstilen, men de positiva resultaten är ofta kortvariga (Hakala et al. 2017). Det räcker alltså inte med att erbjuda ett rikt utbud av ledda motionsaktiviteter eller möjlighet till egen träning under dagtid. Högskolornas verksamhetskultur (arbets- och studiesätt) bör förändras så att den systematiskt stöder minskat dagligt sittande och främjar fysisk aktivitet med låg tröskel också utomhus. För att minska det dagliga sittandet rekommenderas att högskolornas arbets-, lärande- och studiemiljöer planeras och inreds så att det är lätt och naturligt att arbeta stående och byta arbetsställning. Lätt tillgängliga redskap för motion som stegmätare, gåstavar och cyklar är ett bra sätt att få människor att röra på sig ute (Julin 2017). Det är redan känt att vistelse i naturen har många fördelar för hälsan. Att röra på sig i den natur som finns i närmiljön minskar bland annat den mentala ohälsan (Cox et al. 2017). Keniger  et al. (2013) för fram att nyttan av vistelse i naturen är bred, det påverkar positivt det fysiska, psykiska, kognitiva och sociala välbefinnandet. De största hälsoeffekterna gäller det psykologiska välbefinnandet och vistelse i grönområden. Redan en dos på 30 minuter i veckan ger hälsovinster som minskad risk för depression och lägre blodtryck (Shanahan 2016).

Motion och rörelse i vardagen på en högskola – studentperspektivet

Nya forskningsrön bekräftar ett positivt samband mellan lärande och fysisk aktivitet (Haapala et al. 2017). Långa studiepass borde innehålla pauser, konceptet med föreläsningar på över en timme måste omvärderas och fysisk aktivitet tas in som naturliga inslag i undervisningen. Von Orgies-Rotenfelt (2018) lyfter i ett examensarbete i fysioterapi fram flera rekommendationer för hur man kan understöda fysisk aktivitet i vardagen baserat på forskning. En metod är övervakad träning på högskolan, med en instruktör på plats för uppmuntran och vägledning. Arcadas nya idrottscampus erbjuder möjlighet till gymträning och motion, som kunde ledas av studerande inom fysioterapi och idrott. Studerandeledda pass kan öka motivationen att delta, möjligen på grund av en ökad känsla av samhörighet och gruppanda (Boyle et al. 2011). Pausgymnastik under långa föreläsningar kan ledas av studerande. Också korta pass på 5 minuter med avslappningsövningar för axlar och rygg har visat sig minska på smärta och trötthet under arbets- eller studiedagen (Sjögren et al. 2016). Digitala träningsråd på Arcadas hemsidor t.ex. i videoformat och hemträningsprogram stöder studenter till motion, då de flexibelt kan motionera där det finns luckor i tidtabellen. En del studerande motiveras av grafisk feedback, som fås av stegmätare eller mobilapplikationer. Trygga promenad- och cykelrutter kring högskolan har visat sig vara  centralt för att öka antalet studenter som tar sig till fots eller med cykel till och från studierna (Horacek et al. 2018).

Också information och kommunikation behövs: rådgivande samtal, motiverande inslag på skolans hemsida och tips per e-mail och sociala medier. Tipsen kan handla om att parkera bilen längre bort på parkeringsplatsen, att ta en promenad under kaffepausen eller att arbeta stående vid datorn (Muñoz et al. 2014). Motiverande föreläsningar med interaktiva uppgifter samt genomgång av fördelarna av fysisk aktivitet kan stöda känslan av kompetens gällande motion och tron på den egna förmågan att integrera fysisk aktivitet i livsstilen. Vanliga upplevda hinder för motion är bl.a. tidsbrist, känslan av att inte veta hur eller varför man motionerar och brist på socialt stöd (Muñoz et al. 2014).  Eftersom rådgivande och motiverande samtal stöder beteendeförändring kunde kursutbudet på högskolan omfatta en workshop för rådgivning, information och stöd för de studenter som vill börja motionera.

Motion och rörelse i vardagen på en högskola – personalperspektivet

Arcada följer upp medarbetarnas välbefinnande i arbetet regelbundet via enkät och pulsmätningar i samarbete med företagshälsovården. Välbefinnandet i arbetet på Arcada har som helhet legat aningen över medeltalet för motsvarande organisationer. Antalet sjukdagar per arbetstagare är lågt och de till antalet få långvariga sjukledigheterna har vanligen berott på fysiska problem. Ett typiskt orosmoment för expertorganisationer är arbetsorken. Detta är utmärkande också för Arcada enligt muntlig rapport från företagshälsovården (Terveystalo). En annan utmaning som förekommer i synnerhet i expertorganisationer och gränslösa arbeten utgörs av problematiken kring att jobba sjuk antingen hemma eller på arbetsplatsen. Med hjälp av fysisk aktivitet kan man förebygga bl.a. livsstilsrelaterade sjukdomar, problem i stöd- och rörelsorganen, öka stresstoleransen och det mentala välbefinnandet (Liikunta 2016). Ny forskning fokuserar också på hjärnans funktionsförmåga (Nokia et al. 2017) och förebyggandet av minnessjukdomar (Kulmala et al. 2017). Personalens hälsa på Arcada understöds mångsidigt via gemensamma regelbundet återkommande evenemang som Arcadadagen och hälsodagar. Personalen har tillgång till konditionssal och av högskolan anordnad ledd fysisk aktivitet av olika slag. E-passet kan utnyttjas för kultur- eller motionsaktiviteter på fritiden. Det finns dock utrymme för att minska sittandet och integrera fysisk aktivitet i vardagen mera systematisk som ett led i en förändrad organisationskultur och aktivitetsbaserat arbetssätt. Stå- och gå möten liksom pauser både inom- och utomhus borde vara naturliga möjligheter och inte undantag.

Avslutande reflektioner

Den fysiska aktiviteten utgör en central del av hälsofrämjande arbets- och studiemiljö. Andra centrala aspekter är en hälsosam kost, tillräcklig sömn, förmåga att hantera stress och balans mellan arbete och fritid (Martinez 2016). Den sociala arbetsmiljön som innefattar medarbetarskap och ledarskap kan stöda eller motverka en arbetsmiljö där fysisk aktivitet utgör en integrerad del. Hela högskolegemenskapens delaktighet (studerande, undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal) är avgörande i skapandet av en aktiv livsstil i högskolemiljön. Experter rekommenderar entydigt att högskolorna stöder högskolegemenskapens fysiska aktivitet i vardagen  för att skapa en positiv, tolerant och inspirerande atmosfär (Ansala et al. 2018). Arcada har alla möjligheter att lyckas eftersom det aktivitetsbaserade konceptet har ledningens fulla stöd och det finns kompetens och kunnande i hälsofrämjande och fysisk aktivitet bland både studenter och personal. Den fysiska miljön med konditionssal och gym, hälsotestlabb, gymnastiksal och bollhall ger goda möjligheter till att integrera rörelseglädje och motion i vardagen medan en utmaning utgörs av hissarnas placering och trappornas yttre utformning. Däremot är de allmänna kommunikationsmedlen till högskolan goda. Högskolans naturnära läge ger fina möjligheter till utomhusaktiviteter i högskolans omedelbara närhet.

________________________________________

Referenser

Ansala, J., Saari, J., Munter, H., Inkinen, A., Vieno, A., Tirkkonen, E. & Näsänen, V. 2018. Korkeakoululiikunnan suositukset 2018. Opiskelijoiden Liikuntaliitto ry (OLL). Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus sr. OLL Sarja A9/2018. Tillgänglig: https://oll.fi/assets/uploads/2018/02/Korkeakoululiikunnan_suositukset-2018_nettiversio.pdf (External link) Hämtad 19.2.2019

Boyle, J., Mattern, C.O., Lassiter J.W., Ritzler J.A., 2011. Peer 2 Peer: Efficacy of a Course-Based Peer Education Intervention to Increase Physical Activity Among College Students. Journal of American College student Health, 59(6): 519-529.

Cox, D.T., Shanahan, D.F., Hudson, H.L., Plummer, K.E., Siriwardena, G.M., Fuller, R.A., Anderson, K., Hancock, S. and Gaston, K.J., 2017. Doses of neighbourhood nature: The benefits for mental health of living with nature. BioScience, 67(2): 147-155.

Ekelund, U., Steene-Johannessen, J., Brown, W.J., Fagerland, M.W., Owen N., Powell K.E., Bauman, A., Lee, I.M. 2016. Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? A harmonised meta-analysis of data from more than 1 million men and women. The Lancet 388(10051): 1302-1310.

Haapala, E.A., Kantomaa, M., Kujala, T., Jaakkola, T. & Tammelin, T. 2017.  Liikunnan ja oppimisen vuorovaikutusta kartoittamassa. Liikuntatutkimus on avannut uusia näkymiä liikunnan ja oppimisen yhteyksiin. Liikunta ja Tiede 4, 4-9.

Hakala, S., Rintala, A., Immonen, J., Karvanen, J., Heinonen, A., Sjögren, T. 2017. Effectiveness of technology-based distance interventions promoting physical activity: Systematic review, meta-analysis and meta-regression. J Rehabil Med. 49(2): 97-105.

Horacek, T.M., Yildirim, E.D., Kattelmann, K., Brown, O., Byrd-Bredbenner, C., Colby, S., Greene, G., Hoerr, S., Kidd, T., Koenings, M.M., Morrell, J., Olfert, M.D., Phillips, B., Shelnutt K. &White A., 2018. Path Analysis of Kampus Walkability/ Bikeability and College Students’ Physical Activity Attitudes, Behaviors, and Body Mass Index. American Journal of Health Promotion, 32(3): 578-586.

Husu, P., Sievänen, H., Tokola, K., Suni, J., Vähä-Ypyä, H., Mänttäri, A., Vasankari, T. 2018.  Objektivt uppmätt fysisk aktivitet, stillasittande och fysisk kondition hos finländare. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2018:30.

Julin, M., 2017. Digiloikilla kuntoon – nollat ja ykköset fyysisen aktiivisuuden edistäjinä. Miten pidämme huolen siitä, että teknologia otetaan mukaan myös fyysisen aktiivisuuden edistämiseen? Liikunta ja Tiede 5: 50-52.

Keniger, L., Gaston, K., Irvine, K. and Fuller, R., 2013. What are the benefits of interacting with nature? International Journal of Environmental Research and Public Health 10(3): 913-935.

Kuhlefelt, J., 2015, Arcada studerandes motionsvanor: En kvantitativ enkätstudie. Examensarbete. Arcada. Tillgänglig: http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2015052811018 (External link) Hämtad 26.10.2017.

Kulmala, J., Rosenberg, A., Ngandu, T., Solomon, A. & Kivipelto, M. 2017. Tutkimusnäytöstä kohti uusia käytäntöjä: Liikunta- ja elintapamuutoksilla muistisairauksia ehkäisemään. Liikunta ja Tiede 4: 17-21.

Kunttu, K., Pesonen, T., Saari, J. Hälsoundersökning av högskolestuderande 2016. Studenternas hälsovårdstiftelse, Finland. Ylioppilaiden terveydenhoitosäätiön tutkimuksia 48, 2017.

Liikunta 2016 (online). Käypä hoito –suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Käypä hoito –johtoryhmän asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim. Tillgänglig: http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/suositus?id=hoi50075#NaN (External link) Hämtad 21.2.2109

Magoc, D., Tomaka, J., Bridges-Arzaga, A. 2011, Using the Web to Increase Physical Activity in College Students. American Journal of Health Behavior 35(5): 42-15.

Martinez,Y.T.S, Harmon, B.E., Nigg, C.R., Bantum, E.O., Strayhorn, S. 2016. Diet and Physical Activity Intervention Strategies for College Students. Health behavior and policy review, 3(4): 336-347.

Muñoz, L.R.,  La France, K., Dominguez, D.,  Goei, K.,  Herbers, S.,  Gunter, D.M.,  Fike, D., Carleton, W.,  Etnyre, A.,  Richardson, C.,  Allwein, D., Rauschhuber, M.,  Norgan, G.,  Moore, R.,  Marquise, L., Jones, M.E. 2014 Text Messaging as a Tool to Increase Physical Activity in College Students. Physical Educator, 71(3): 442.

Nokia, M., Wikgren, J. & Kainulainen, H. 2017.  Fyysinen aktiivisuus pitää yllä aivojenkin terveyttä ja toimintakykyä – läpi elämän. Liikunnan vaikutuksia aivojen terveyteen ja oppimisen edellytyksiin tutkitaan nyt monitieteellisesti ja -menetelmällisesti. Liikunta ja Tiede 4: 14-16.

Shanahan, D.F., Bush, R., Gaston, K.J., Lin, B.B., Dean, J., Barber, E. and Fuller, R.A., 2016. Health benefits from nature experiences depend on dose. Scientific reports, 6, 28551.

Sjögren, T., 2006. Effectiveness of a workplace physical exercise intervention on the functioning, work ability and subjective well-being of office workers. A cluster randomised controlled cross-over trial with a one-year follow-up in the workplace. Jyväskylä: Jyväskylä Universitet. Tillgänglig: https://jyx.jyu.fi/dspace/bitstream/handle/123456789/13518/9513926591.pdf (External link) Hämtad 30.10.2017

Vasankari,T., Kolu, P., Kari, J., Pehkonen, J., Havas, E., Tammelin, T., Jalava, J., Koski, H., Pihlainen, K., Kyröläinen, H., Santtila, M., Sievänen, H., Raitanen, J., Tokola, K. 2018. Räkningen för fysiskt inaktivitet stiger – kostnader för samhället på grund av fysiskt inaktivitet och dålig fysisk kondition. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 31/2018.

Von Orgies-Rutenberg, Hanna 2018. Metoder för att främja fysisk aktivitet bland studerande på Arcada : En litteraturstudie. Examensarbete. Yrkeshögskolan Arcada. Tillgänglig: https://www.theseus.fi/handle/10024/152716 (External link) Hämtad 12.3.2019