Research

En aktivitetsbaserad och hälsofrämjande högskolemiljö för studenter och medarbetare – utgångspunkter för ett utvecklingsprojekt vid professionshögskolan Arcada

December 20, 2018

+1

Camilla Wikström-Grotell, HVD, prefekt, Arcada cwg@arcada.fi
Maria Forss, Ekon.Dr., prefekt, Arcada
Susanne Homén-Lindberg, Jur.mag., förvaltnings- och personaldirektör, Arcada

Aktivitetsbaserat arbete handlar om att i arbetsmiljön fokusera på vad man arbetar med och inte längre var man gör sitt arbete. I detta nya sätt att arrangera arbetet kan en medarbetare i ökad grad själv styra över sin omgivande miljö för att utföra sitt dagliga arbete (Sveriges ledarskapssajt 2016). Initiativet till att utveckla arbetsmiljön på högskolan Arcada[1] i en aktivitetsbaserad riktning togs av en grupp medarbetare, som inspirerats i kontakter med andra högskolor och företag.

Inom professionshögskolan är studiemiljöerna mångsidiga och både lärare och studenter verkar på en mångfald av olika fysiska, sociala och virtuella arenor inom och utanför högskolan. Ett kollektivt närmelsesätt till arbete och studier (Arcada 2016) där studenter, lärare och forskare samarbetar i olika konstellationer präglar vardagen. Nya möjligheter att arbeta och studera med hjälp av bärbara datorer,  smarttelefoner och digitala verktyg har medfört ett behov att se över såväl arbets- som studiemiljöer. Konceptet för aktivitetsbaserat arbete och nya sätt att arbeta och studera tar avstamp i en förändrad omvärld som handlar om digitalisering, nya former för proaktivt samarbete med näringslivet och skapandet av starka nätverk med andra högskolor och forskningsinstitut.  Förändringsbehovet handlar alltså primärt om att förändra verksamheten på högskolan med fokus på en ny organisationskultur, inte om den fysiska arbets- eller studiemiljön. En högskolas vardag präglas av kärnuppgifterna lärande och forskning med studenternas lärande och en kvalitativt högklassig utbildning i fokus för all verksamhet. En god arbetsplats är hälsofrämjande, men forskning om aktivitetsbaserat arbete och nya sätt att arbeta i relation till anställdas hälsa, arbetstillfredsställelse, produktivitet och kreativitet finns i begränsad omfattning (Toivanen 2015, 2018). Syftet med detta blogginlägg är att beskriva utgångspunkter för hur ett utvecklingsarbete som skall utveckla konceptet för aktivitetsbaserat arbete på Arcada förankrades i aktuella behov av att utveckla verksamheten. Vidare reflekteras över huruvida en aktivitetsbaserad och hälsofrämjande högskolemiljö för studenter och medarbetare kan öka hälsa och arbetstrivsel samt gynna hållbarhet i arbetssätt och  lärande.

En hållbar arbets- och studiemiljö

En hållbar arbetsplats kännetecknas av en god fysisk, organisatorisk och  psykosocial arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser, ett gott socialt arbetsklimat, tydligt och rättvist ledarskap samt inflytande över det egna arbetet (Hultberg 2018). Erfarenheter från andra organisationer visar att fördelar med aktivitetsbaserat arbete är ökad arbetstrivsel och -glädje, kreativitet och utbyte av kunskap, medan utmaningarna handlar om minskad arbetsro, koncentrationssvårigheter och känslan av att vara kontrollerad. Effektivitet i arbetsprocesser och beslutsfattande brukar också nämnas som fördelar. Aktivitetsbaserat arbete kräver att man tar i bruk digitala verktyg och möjliggör mera flexibla och individuella arbetssätt, men kräver också förmåga till självorganisering och –ledarskap.

Hållbarhet i lärandet bygger på Arcada på en kompetensbaserad studieplansdesign (Arcada 2016, Wikström-Grotell 2014) delaktighet och inflytande från studenter, ett kritiskt förhållningssätt till kunskap, tvärfackliga samarbeten och förmåga till livslångt kontinuerligt lärande. Vidare är det centralt att lärandet stöds upp via en mångfald av pedagogiska metoder.  Arcadas studiepedagogiska policy (Arcada 2016)  poängterar betydelsen av aktivt och progressivt lärande, studenten som subjekt och delaktig i lärprocessen, individuella och flexibla studiestigar samt kollektiv och dialogisk syn på självstyrt lärande  som central för pedagogisk hållbarhet. Dialog och sociala möten är lika viktiga för lärandet som möjligheter att studera flexibelt oberoende av tid och rum.

Organisationskulturen                                                                                                                       

Att genuint gå in för ett aktivitetsbaserat arbetssätt och en fysiskt aktiv vardag  innebär en krävande förändringsprocess som handlar om att se över hela organisationskulturen, sätt att leda och verka så att en aktiv och rörlig arbets- och högskolemiljö bildas. Det innebär ett helhetstänk där organisationen måste vara villig att fördomsfritt ändra invanda mönster och göra saker på ett nytt sätt. Det är en stor förändringsprocess som behöver helhjärtat stöd av ledningen för att lyckas. Medarbetaransvaret ökar automatiskt i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö samtidigt som synligheten minskar. Ett fungerande ledarskap i en dylik miljö kännetecknas av ledarskap för självorganisering. Dialogen med medarbetarna behöver utvecklas genom tätare avstämningar och kompletterande, korta medarbetarsamtal liksom alternativa mötesformer och en tydlighet och målsättning som banar väg för medarbetarnas prestationer. Att skapa trygghet för medarbetarna så att de kan vara produktiva och effektiva i en gränslös aktivitetsbaserad miljö är en nödvändig förutsättning. Av ledarna krävs tillgänglighet, lyhördhet, engagemang, tillit samt stöd och coachning. Om ledarskapet fungerar ökar även chanserna för att medarbetarskapet gör det eftersom de båda begreppen går hand i hand. (Hultberg 2018)

Fysisk aktivitet i vardagen                                                                                                                  

En färsk rapport (Vasankari & Kolu 2018) visar att  kostnaderna för fysisk inaktivitet och dålig fysisk kondition uppgår till minst 3 miljarder euro per år (sjukledigheter, förlorade arbetsinsatser, hälsotjänster och läkemedel) och att endast ca en tredjedel av den finska befolkningen rör på sig tillräckligt. Högskolestuderande sitter i genomsnitt nästan elva timmar dagligen och endast 16% av studerandena sitter mindre än åtta timmar per dag. (Studenternas hälsovårdsstiftelse 2016). Yrkeshögskolestudenter är mindre fysiskt aktiva än universitetsstudenter. Inom alla ålderskategorier finns en betydande grupp fysiskt inaktiva, som verkar vara växande. Stark evidens finns för sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet generellt och i relation till specifika sjukdomar för både förebyggande och vårdåtgärder, vilket innebär att det är nödvändigt att på alla sätt stöda ett minskat sittande under arbetsdagen (Brakenridge, Healy, Winkler & Fjeldsoe, 2018). Riskerna med sittandet är stora, att sitta mera än sju timmar per dag är den enskilt största riskfaktorn för tidig död (Vasankari 2014). Fysiskt aktiva medarbetare mår och arbetar bättre och produktiviteten i en organisation ökar därmed. För studenternas del kan både hälsa och lärande stödas upp via balans mellan studiepass, fysisk aktivitet och vilopauser under studiedagens lopp. Rekommendationen för högskoleidrotten betonar vikten av att skapa en positiv, tolerant och inspirerande atmosfär som stöder högskolegemenskapens delaktighet för att upprätthålla och främja fysisk aktivitet i vardagen (Saari et al 2018).

Hur går vi vidare?                                                                                                                          

Under hela processen är ledningens stöd och tilltro till projektet av avgörande betydelse.  Arcadas pilotprojekt uppstod som ett initiativ från personalen och förankrades som ett första steg i högskolans ledningsgrupp[2], som samstämmigt gick in för att stöda projektet. I följande skede förankrades projektet bland medarbetarna via en workshop på en för hela högskolan gemensam utbildningsdag med uppföljning på ett personal infomöte. Följande steg är ett inspirationsstudiebesök, till vilket både medarbetare och studenter inbjudits att delta. Efter detta fortsätter arbetet, under ledning av en arbetsgrupp som driver projektet, med behovskartläggningar bland olika personalkategorier, verksamhetsanpassning och hållbarhet med tanke på miljö (anskaffningar). Den fysiska arbetsmiljön behöver ses över så att arbetspunkterna, undervisningsutrymmen och övriga miljöer stöder upp den flexibla och rörliga arbetsmiljön, beroende på vilken form av arbete medarbetarna gör under olika skeden av dagen. Det behöver finnas arbetspunkter som möjliggör att man kan arbeta ostört och fokuserat, där man kan prata i telefonen och föra konfidentiella diskussioner och där man kan arbeta i grupp och dela tankar. Det är också viktigt att skapa möjligheter för rörelse under arbetsdagen så man kan arbeta stående. Målsättningen är att processen ska kännetecknas av öppenhet, vilket innebär att allas medverkan välkomnas i alla skeden av processen.

Utvecklingsarbetet kommer ytterligare att beskrivas i tre andra blogginlägg med fokus på lärandet och pedagogik ur student- och lärarperspektiv, ledarskap och integrering av fysisk aktivitet i vardagen för studenter och medarbetare.

________________________________________

[1] Arcada är en mångbranschhögskola med ca 2500 examensstudenter och  170 anställda med utbildning på Bachelor- och mastersnivå inom områdena för ekonomi, idrott, social- och hälsovård, kultur och media samt teknik.

[2] Ärendet föredrogs i ledningsgruppen 4.6.2018 av förvaltnings- och personaldirektör Susanne Homén-Lindberg och dåvarande prorektor Camilla Wikström-Grotell

 ________________________________________

Referenser

Arcada, 2016. Arcadas pedagogiska policy. Tillgänglig: https://start.arcada.fi/sites/default/files/dokument/ovriga%20dokument/pedagogisk_policy.pdf (Hämtad 25.11.2018)

Brakenridge, C.L., Healy, G.N., Winkler, E.A. and Fjeldsoe, B.S., 2018. What Do Workers Do to Reduce Their Sitting Time? The Relationships of Strategy Use and Workplace Support With Desk-Based Workers’ Behavior Changes in a Workplace-Delivered Sitting-Reduction and Activity-Promoting Intervention. Journal of occupational and environmental medicine60(11), 1026-1033.

Hultberg, A. 2018. Sammanfattning av forskningsläget avseende aktivitetsbaserade kontor (ABW). Institutet för stressmedicin. Tillgänglig:  https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/2aa0210c-d26e-464d-a0cf-0bbb3c53fedf/2018-05-28%20Sammanfattning%20av%20forskningsl%C3%A4get%20ABW.pdf?a=false&guest=true (Hämtad 25.11.2018)

Saari, J., Munter, H., Inkinen, A., Vieno, A.,Tirkkonen, E., Näsänen, V. & Ansala, J. 2018. Korkeakoululiikunnan suositukset 2018. Korkeakoululiikunnan päivitetyt suositukset & muita korkeakoululiikunnan ajankohtaisia teemoja. OLL Sarja A9/2018. Opiskelijoiden Liikuntaliitto ry (OLL). Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö (Otus sr). https://oll.fi/assets/uploads/2018/02/Korkeakoululiikunnan_suositukset-2018_nettiversio.pdf (haettu 2.5.2018)

Sveriges ledarskapssajt 2016. Aktivitetsbaserat kontor – kan det verkligen vara något för oss? Tillgänglig: https://www.motivation.se/innehall/aktivitetsbaserat-kontor-kan-det-verkligen-vara-nagot-for-oss/ (Hämtad 31.10.2019)

Toivanen, S. 2015. Framtidens arbetsplatser. Att utveckla hållbara och friska kontor. Stockholm, NCC.

Toivanen, S. 2018. Arbetsmiljö och utformning av aktivitetsbaserade kontor. Gränslöst arbete. En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv.  Arbetsmiljöverket.

Vasankari T. 2014. Runsas istuminen lisää kuolemanriskiä. Suomen lääkärilehti 2014;69 (25-32) :1893-1896.

Vasankari, T. & Kolu, P. (toim.) 2018. Liikkumattomuuden lasku kasvaa – vähäisen fyysisen aktiivisuuden ja heikon fyysisen kunnon yhteiskunnalliset vaikutukset. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 31/2018.

Studenternas hälsovårdsstiftelse 2016. Hälsoundersökning för högskolestuderande 2016. Tillgänglig http://www.yths.fi/sv/halsoundersokning. (Hämtad 25.11.2018).

Wikström-Grotell, C. 2014.  En kunskaps- och kompetensbaserad studieplansdesign som grund för aktivt lärande.  Arcada Working papers, 17, s. 4-13. Tillgänglig: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/140590/AWP_17-2014_Pedagogiska%20steg.pdf?sequence=1&isAllowed=y  (Hämtad 25.11.2018).