Research

Aktivitetsbaserade lär- och arbetsmiljöer för alla på högskolan

March 5, 2019

+3

Carina Kiukas, PM, Prefekt, Institutionen för hälsa och välfärd, Arcada carina.kiukas@arcada.fi
Bettina Brantberg, PM, Utbildningsansvarig lektor, Institutionen för hälsa och välfärd, Arcada bettina.brantberg@arcada.fi

Ett övergripande koncept för studentcentrerat lärande är rådande i dagens högskolevärld. Vi har gått från ett undervisningsfokuserat paradigm till ett paradigm med fokus på lärande (Ramsden 2010; Biggs 1999; Prosser & Trigwell 1999). Detta har förändrat lärarens och studentens roller. Det har därmed också konsekvenser för hur vi idag förhåller oss till och kan utveckla lärarnas arbetsmiljö och studerandenas lärmiljö. Av tradition har dessa två miljöer inte diskuterats i förhållande till varandra, utan setts som två olika saker.

Framtidens arbetsliv står inför stora förändringar enligt de megatrender som presenteras av bl.a. Sitra (2018). Högskolans uppgift är att ta fasta på dessa och även att vara med och skapa dem och då krävs en miljö som stöder kreativitet och innovation. I detta sammanhang relateras megatrender för framtiden till lärarnas arbetsliv och till studerandens kompetensutveckling för det kommande arbetslivet. Högskolorna och andra aktörer i samhället behöver ta ställning till vilka mål och vilka kompetenser vi vill utveckla och hur vi når dessa. Här kan ett aktivitetsbaserat perspektiv ge nya infallsvinklar gällande hur vi kan arbeta mot dessa mål och utgöra en plattform som möjliggör för de olika nätverken och individerna i dem att utvecklas.

I denna blogg kommer vi att betrakta studentens lärmiljöer utgående ifrån ett aktivitetsbaserat perspektiv och därefter diskutera möjligheten att i framtiden se på högskolans alla miljöer som gemensamma för både studerande och lärare. Syftet med detta blogginlägg är således att visa på likheter mellan aktivitetsbaserat arbete (Gunne 2013) och en miljö som gagnar aktiva studier. Vi diskuterar vilka de mest centrala aktiviteterna (jfr constructive alignment, Biggs 1999) för effektiva studier är och vilken typ av miljö som behövs för att stöda aktivt lärande och effektiva studier. Vi avslutar med att diskutera vilka krav på miljön som förenar ett aktivitetsbaserat arbete och aktivitetsbaserade studier. Inlägget ingår i en helhet om ett utvecklingsprojekt kring aktivitetsbaserat arbete som sker på högskolan Arcada[1].Syftet med blogginläggen är att beskriva de behov som varit utgångspunkter för detta utvecklingsarbete som har för avsikt att genom en förändrad miljö stöda innovation och samarbete.

Högskolan Arcada har via utformningen av en studiepedagogisk policy (Arcada 2016) tagit fasta på fyra teman som stöder utvecklingen av en studentcentrerad infallsvinkel; en kompetensbaserad studieplansdesign, fokus på aktivt självstyrt lärande, kollektivt lärande som arbetssätt och innovativa miljöer som en förutsättning. De kompetensstyrda studieplanerna har för avsikt  att ge en stark handlingsberedskap i förhållande till en specifik profession. Aktivt självstyrt lärande kan ses som kärnan i studierna. Högskolan förväntas erbjuda innovativa miljöer som ger utrymme för både självstudier, kollektivt lärande och utveckling av handlingskompetens.  Med detta som utgångspunkt kan vi identifiera tre centrala aktiviteter i studerandenas studier som sammanfaller med lärarnas centrala aktiviteter i arbetet;

  1. Det självstyrda lärandet och självstudier utgör en stor del av aktiviteterna i aktiva och effektiva högskolestudier. Studerandens individuella fördjupning i material av olika slag är en förutsättning för att utvecklas till skickliga och sakkunniga experter på sitt yrkesområde. Detta uttrycks ofta i litteratur om arbetsmiljö som behov avskilda arbetspunkter för arbetsutgifter om kräver koncentration(Berthelsen, Muhonen, & Toivanen 2017).Studentens lärande kan bli i centrum först då både de digitala och de fysiska miljöerna i högskolan är helt öppna för och utnyttjade av både studerande och lärare. När det gäller den fysiska miljön betyder det här konkret att öppna låsta utrymmen och att utveckla ett bokningssystem som tillåter att även studerande kan administrera sina egna utrymmesbokningar. Det innebär även att vi kan använda alla utrymmen mera flexibelt och mångsidigt. Detta i sin tur ställer krav på inredning och utrustning som finns tillgängliga. Stora, låsta utrymmen som endast är tänkta för lärare eller personal behöver granskas och öppnas för aktiviteter som studerande och personal skapar tillsammans. En flexibel tillgång till relevant och mångsidigt material kan idag säkerställas med hjälp av digitala lösningar och verktyg. Finns det begränsande funktioner på högskolans officiella lärplattform som gör att miljön inte känns som studerandenas utan lärarnas och administratörernas? Detta leder till att studerandena inte för de riktiga diskussionerna där, utan på egna arenor som känns mera som deras t.ex. WhatsApp och Messenger.
  2. Den dialogiska synen på lärande och kollektivt lärande (Langelotz 2017) förutsätter aktiviteter som ställer krav på lärmiljön. För att nå djupinlärning krävs aktiviteter som möjliggör reflektion och kritiskt tänkande (Marton & Säljö 1976). Centrala aktiviteter i studierna blir därmed möten och dialog med andra studerande och med lärare och forskare. Gränsöverskridande samarbete av olika slag där studerande, lärare och forskare är involverade genom ett kollektivt lärande ges även utrymme för gemensamma innovativa och kreativa processer. (Scherp & Uhnoo 2018) I den föränderliga värld vi idag lever, behöver utbildningen vara relevant och framåtsträvande också ur ett samhällsperspektiv. Lärarens handlingsarena behöver placera sig i närheten av den lärande studenten. Genom ett aktivitetsbaserat arbetssätt och aktivitetsbaserade miljöer kommer läraren i form av handledare närmare studenten och ett gemensamt socialt sammanhang skapas. För att kunna stödja studerandena i deras lärprocesser i en ständigt föränderlig miljö behöver den som innehar rollen som lärare förmå leva med, tillåta, uppmuntra och initiera förändring, d.v.s. ständigt befinna sig själv i en egen lärprocess. Betoningen på kompetens att bemöta och kommunicera lyfts ofta upp som viktiga kompetenser i fungerande arbetsgemenskaper. Gemensamma platser för arbete och möten i en högskola kan stödja kompetensutvecklingen mot en människosyn där allas lika värde och ett samtänkande betonas. Det transformativa lärandet (Mezirow 2009) utmanar inte bara studerandena utan också lärarna och högskolan som lärande organisation stöder på detta sätt allas dagliga lärande.
  3. Utveckling av yrkesspecifika färdigheter och handlingskompetens och är ytterligare en central aktivitet i yrkeshögskolestudier. Professionsutbildningens starka koppling till arbetslivsrelevans och handlingsberedskap kräver att studierna samverkar med professionens verkliga miljöer så långt som möjligt. Därtill kan dessa aktiviteter ske i labbmiljöer som motsvarar det kommande arbetslivet så mycket som möjligt.  Studerandena är i ständig växelverkan med sina kommande arbetsplatser genom praktik, arbetslivsrelaterade projekt, beställda examensarbeten och verklighetsanknutna triggers från arbetslivet. Genom aktivitetsbaserat arbete kan läraren komma närmare studerandena och också lärarens arbete blir mer verklighetsanknutet.  Med tanke på ett framtida ännu mer multiprofessionellt arbetsliv behöver inte alla samverka. Också lärare och forskare behöver smidigt röra sig i mellanområdet för de olika professionerna och interprofessionella arenor behöver skapas. En miljö som skapar förutsättningar för ett sådant arbete behöver präglas av öppenhet, nyfikenhet och rörlighet.

Vad behöver den lärande individen, d.v.s. de studerande och lärarna? Svaret på denna fråga är att det inte finns skillnader mellan studenters och lärares lärande i och med att individer lär sig på liknande sätt oberoende av om det handlar om att lära sig i studier eller i arbete. Lärarnas arbete idag är att ständigt lära sig nytt tillsammans med studerandena. Vår slutsats äratt ur ett aktivitetsbaserat perspektiv har den traditionella indelningen i arbetsmiljö och lärmiljö förlorat sin funktion. De ovan beskrivna centrala aktiviteterna är gemensamma för både studeranden och lärare. Möjlighet och utrymme för innovation och kreativitet kan öka genom att sudda ut gränser mellan miljöer för lärande och miljöer för arbete.

Digitaliseringen ger utrymme för flexibilitet och kreativitet om vi väljer att målmedvetet utnyttja de möjligheter som finns. Det fysiska rummet kan också ge mera utrymme för flexibilitet och kreativitet vilket vi och vår värld idag behöver. Att göra lärande och arbete till meningsskapande med sikte på en hållbar framtid som inte styr oss utan där vi själva är aktörer och medskapare är möjligt. En värld som kännetecknas av traditionella hierarkier t.ex. mellan lärare och studeranden behöver ifrågasättas. Det blir därmed intressant att kritiskt granska orsaker till att miljöerna som erbjuds för studerande och lärare, forskare och övrig personal skiljs åt och är så olika.Om vi i utbildningen kan motverka onödiga maktstrukturer som t.ex. begränsar en meningsfull användning av alla fysiska utrymmen på högskolan, har vi en skyldighet att göra det. Aktivitetsbaserat arbete och aktivitetsbaserade studier kan vara ett sätt att göra det. Det handlar om att designa för att lärare och studerande tillsammans ska kunna samarbeta på ett så effektivt och inspirerande sätt som möjligt. Men framför allt handlar det om att lita på varandra och ha tilltro till att studeranden kan ta sitt eget ansvar.

________________________________________

[1]Arcada är en högskola i Helsingfors med ca 2500 examensstudenter och 170 anställda Högskolan har ett brett utbud på utbildningar på bachelor- och mastersnivå inom områdena för ekonomi, idrott, social- och hälsovård, kultur och media samt teknik.

________________________________________

Referenser

Arcada, 2016. Arcadas pedagogiska policy. Tillgänglig: https://start.arcada.fi/sites/default/files/dokument/ovriga%20dokument/pedagogisk_policy.pdf
(Hämtad 25.11.2018)

Berthelsen, H, Muhonen, T & Toivanen, S., 2017. Vad händer med arbetsmiljön när man inför aktivitetsbaserade kontor inom akademin? Arbetsmarknad och arbetsliv23/3

Biggs, J., 1999.Teaching for Quality Learning at University: What the Student Does. SRHE /Open University Press, Buckingham

Gunne, N., 2013. ”Gränslöst – De aktivitesbaserade kontoren har kommit till Sverige”.
Arkitekten,(11), 32-37.

Langelotz, L., 2017.Kollegialt lärande i praktiken – kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? Natur och kultur

Marton, F. & Säljö, R., 1976. On qualitative differences in learning: I – outcome and process. British journal of Educational Psychology.  Vol.46 Issue 1.

Mezirow, J., 2009. An overview on transformative learning. In Illeris, K. (red.) 2009. Contemporary theories of learning: learning theorists –in their own words. London: Routledge.

Prosser, M. & Trigwell, K., 1999. Understanding teaching and learning.Buckingham: Society for Research into Higher Education [u.a.]

Ramsden, P., 2010. Learning to teach in higher education. London: Routledge Falmer.

Scherp, H-Å. & Uhnoo, D. 2018. Medskapande högskolepedagogik. Valmiera: Studentlitteratur.

Sitra, 2018. Megatrendit. Tillgänglig: https://www.sitra.fi/aiheet/megatrendit/#megatrendit-2017
(Hämtad 25.11.2018)