• Frontpage
  • Bloggers
  • Archive
  • About
Inside

Hälsopromotion och ledarskap

31.10.2017 Research

Den här texten handlar om hälsopromotionens koppling till arbetslivet med fokus på ledarskap. Hälsopromotion i arbetslivet intresserar mig mycket och jag vill lära mig mera om vad ett hälsofrämjande arbetsklimat är samt hurdan organisationskultur och ledarskap som krävs för att åstadkomma ett hälsofrämjande arbetsklimat. Jag fokuserar på två hälsofrämjande kunskapsområden från Luxemburgdeklarationen: organisationskultur och ledarskap samt organisering och bemanning.

Först är det skäl att klargöra begreppen hälsofrämjande och hälsopromotion. Ottawa Charter deklarationen definierar hälsopromotion som strategi med fokus på salutogenes, dvs. man utgår från faktorer som upprätthåller hälsan. Motsats till detta är den traditionella ohälsoförebyggande principen, patogenes, med fokus på rehabilitering och botande av sjukdom. Hälsopromotion är en process som strävar till att öka individens kontroll över egna hälsan och att förbättra hälsan. Hälsa ses som en resurs och ansvaret ligger inte bara på hälsovården, utan även hos individen. (WHO 2017) Hälsopromotion måste uppfylla fyra kriterier: delaktighet, process, arenatänkande och focus på främjande. (Hanson 2004 s. 179)

Begreppet hälsofrämjande är inte så lätt att skilja från hälsopromotion. Hälsofrämjande är dock ett mera allmänt begrepp och kan innefatta flera åtgärder av olika slag. Hälsopromotion är hälsofrämjande arbete satt i ett sammanhang. Man fokuserar på individens omgivning och allt där som påverkar på hälsan. (Hanson 2004 s. 139, 179)

I Luxemburgdeklarationen, Workplace Health Promotion in the European Union, nämner ENWHP några insatsområden och kunskapsområden som kan främja hälsan på en arbetsplats. Organisationskultur och ledarskap är en av dessa områden. Här ligger fokuset på arbetsplatsens ledarpositioner, bl.a. chefrekrytering, hur man utbildar och tränar chefer och vad god ledarskap överhuvudtaget innebär. (Hanson 2004 s. 141)

Inom detta delområde tycker jag att det är intressant att uppmärksamma IUHPE: s (International Union for Health Promotion and Education) formulering av åtta grundkompetenser för personer som jobbar med hälsopromotion. En av dessa är kunskap i ledarskap. Detta kompetensområde innehåller bl.a. förmåga att jobba med olika aktörer för en gemensam vision och strategi för hälsopromotivt arbete, samt motivera till en förändring som ökar hälsan och minskar ojämlikheter. Man använder ledarskapsförmågor som förstärker team arbete, motivation, konfliktlösning, beslutsfattande och problemlösning hos alla parter. (Dempsey et al. 2012 s. 24) Mycket handlar alltså om att samarbeta med andra människor och förstärka känslan av egenmakt och gemenskap. Min tanke är att en av de viktigaste egenskaperna hos person som jobbar med hälsopromotion är att kunna motivera andra till att jobba för en förändring. Det krävs en motiverande attityd för att t.ex. hälsopromotiva koncept ska lyckas.

Organisering och bemanning är ett annat område i Luxemburgsdeklarationen. Det centrala i detta område är att hålla en balans mellan arbetsmängd och individens resurser. (Hanson s. 142) År 2000 ordnade Arbetslivsinstitutet och Folkhälsoinstitutet en konferens om hälsofrämjande arbetsplatser. I samband med denna konferens intervjuades också ungdomar för att ta reda på vad de anser som viktiga faktorer i ett framtida arbete. De fyra viktigaste faktorerna blev: eget ansvar, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. (Menckel & Österblom 2000 s. 119-120). Huang (2017) undersökte sambandet mellan egenmakt, proaktivitet och tilltron till att klara av att hantera en specifik situation hos universitetsstuderande. Han kom fram till att alla dessa faktorer korrelerar positivt med varandra. Det är skäl att arbetet leds och organiseras så att människorna ges möjlighet till att kontrollera och hantera sitt jobb, eftersom det upplevs som viktigt och är bra för hälsan. Samtidigt kan jag se att det är viktigt att också varje individ själv tar i beaktande faktorer som har att göra med personlig ledarskap (t.ex. tidsanvändning, inlärningsstil, motivationsfaktorer). Förstås är det viktigt med en bra arbetsorganisering, men det är inte lösningen på allt ifall de anställda saknar kunskap om att styra och kontrollera sitt liv på ett mer personligt plan. Hälsofrämjande ledarskap handlar om flera olika faktorer som kräver insatser av personer i egentliga ledarpositioner, men även alla andra människors handlingar.

Texten är skriven av Hanna Paasio och bilden är tagen av Yeyeqinqin.

 

KÄLLOR

Dempsey, Colette; Battel-Kirk, Barbara & Barry, Margaret M. 2012. The CompHP CORE COMPETENCIES FRAMEWORK FOR HEALTH PROMOTION HANDBOOK.  I: CompHP Developing competencies and professional standards for Health Promotion Capacity Building in Europe. M.M. Barry, B. Battel-Kirk, H. Davison, C. Dempsey, R. Parish, M. Schipperen, V. Speller, G. van der Zanden & A. Zilnyk red. IUHP, s. 12- 28. Tillgänglig. (External link)  Hämtad 27.10.2017

Hanson, Anders. 2004, Hälsopromotion i arbetslivet, Malmö: Studentlitteratur, 296 s.

Huang, Jiatao. 2017, The relationship between employee psychological empowerment and proactive behavior: self-efficacy as mediator. Social behavior and personality, 45(7), 1157–1166. Tillgänglig.  (External link) Hämtad 29.10.2017

Menckel, Ewa & Österblom, Lars. 2000, Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen – om ledarskap, resurser och egen kraft. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 147 s. Tillgänglig. (External link) Hämtad 29.10.2017

WHO, 2017. The Ottawa Charter for Health Promotion. Tillgänglig.  (External link)Hämtad 25.10.2017

 

 

Hälsofrämjande

Denna blogg är arkiverad och inaktiv.

Contact details

More by the same author

  • 02.09.2019 Hälsovårdspersonalens viktiga roll inom digitaliseringen av tjänser – The crucial importance of health-care personnell in the era of digitalization
  • 09.08.2019 När mommo ska chatta på pekplattan men inte hittar fjäderpennan – Om minnessjuka och e-hälsans teknologiska hjälpmedel
  • 28.06.2019 Digitalisering inom småbarnspedagogiken – två masterstuderandes tankar.
  • 24.06.2019 Roboter inom framtidens hälsovård – En samling bloggtexter av masterstuderande.
  • 17.12.2018 eHealth Technology in Advanced Care: Tele-ICU
More posts by Hälsofrämjande

AuthorHälsofrämjande

Meet our bloggers

International Student Ambassadors

  • 24.01.2023
    Arcada – A Sustainable Study Choice in Helsinki, Finland
  • 04.01.2023
    Nursing studies at Arcada: safe and culture-friendly with high-quality teaching
  • 03.01.2023
    Not All Who Wander Are Lost

Business / Business / Liiketalous

  • 29.12.2022
    A cryptocurrency stakeholder group that can bring about change to current cryptocurrency regulation
  • 19.12.2022
    Hur utreda uppfattningar bakom förändrande köpvanor – snabbt och effektivt?
  • 28.11.2022
    Praktik som inkörsport till affärslivet och det finländska samhället

Arcada 25

  • 05.12.2022
    Lösningarna finns i samarbetet mellan människan och AI
  • 07.11.2022
    Om att stå stadigt när det blåser som mest
  • 03.10.2022
    Dags att ta tempen på jubileumsinsamlingen

Arcada Research News

  • 15.06.2022
    News from Arcada’s Laboratory for Trustworthy AI
  • 21.10.2021
    Märi-projektet framskrider och når delmål
  • 01.06.2021
    Lohkoketjuekosysteeminen tarkastelua hallinnan ja adoption näkökulmasta

The NURED Project

  • 28.02.2020
    Ending the NURED Project: final products, and final thoughts.
  • 30.09.2019
    The NURED Final Seminar – WELCOME!
  • 13.06.2019
    The NURED Roadtrip – Discussions about developing nursing curriculas across the Baltic Region

Kultur och media / Culture and Media / Kulttuuri ja media

  • 09.01.2023
    Corona, never forget
  • 21.12.2022
    Exploring value co-creation and brand loyalty in online communities in China.
  • 08.12.2022
    Humanisation of Media on Social Media

Cookies Availability statement

© 2023 Yrkeshögskolan Arcada