• Frontpage
  • Bloggers
  • Archive
  • About
Inside

Hälsopromotion och ledarskap

31.10.2017 Research

Den här texten handlar om hälsopromotionens koppling till arbetslivet med fokus på ledarskap. Hälsopromotion i arbetslivet intresserar mig mycket och jag vill lära mig mera om vad ett hälsofrämjande arbetsklimat är samt hurdan organisationskultur och ledarskap som krävs för att åstadkomma ett hälsofrämjande arbetsklimat. Jag fokuserar på två hälsofrämjande kunskapsområden från Luxemburgdeklarationen: organisationskultur och ledarskap samt organisering och bemanning.

Först är det skäl att klargöra begreppen hälsofrämjande och hälsopromotion. Ottawa Charter deklarationen definierar hälsopromotion som strategi med fokus på salutogenes, dvs. man utgår från faktorer som upprätthåller hälsan. Motsats till detta är den traditionella ohälsoförebyggande principen, patogenes, med fokus på rehabilitering och botande av sjukdom. Hälsopromotion är en process som strävar till att öka individens kontroll över egna hälsan och att förbättra hälsan. Hälsa ses som en resurs och ansvaret ligger inte bara på hälsovården, utan även hos individen. (WHO 2017) Hälsopromotion måste uppfylla fyra kriterier: delaktighet, process, arenatänkande och focus på främjande. (Hanson 2004 s. 179)

Begreppet hälsofrämjande är inte så lätt att skilja från hälsopromotion. Hälsofrämjande är dock ett mera allmänt begrepp och kan innefatta flera åtgärder av olika slag. Hälsopromotion är hälsofrämjande arbete satt i ett sammanhang. Man fokuserar på individens omgivning och allt där som påverkar på hälsan. (Hanson 2004 s. 139, 179)

I Luxemburgdeklarationen, Workplace Health Promotion in the European Union, nämner ENWHP några insatsområden och kunskapsområden som kan främja hälsan på en arbetsplats. Organisationskultur och ledarskap är en av dessa områden. Här ligger fokuset på arbetsplatsens ledarpositioner, bl.a. chefrekrytering, hur man utbildar och tränar chefer och vad god ledarskap överhuvudtaget innebär. (Hanson 2004 s. 141)

Inom detta delområde tycker jag att det är intressant att uppmärksamma IUHPE: s (International Union for Health Promotion and Education) formulering av åtta grundkompetenser för personer som jobbar med hälsopromotion. En av dessa är kunskap i ledarskap. Detta kompetensområde innehåller bl.a. förmåga att jobba med olika aktörer för en gemensam vision och strategi för hälsopromotivt arbete, samt motivera till en förändring som ökar hälsan och minskar ojämlikheter. Man använder ledarskapsförmågor som förstärker team arbete, motivation, konfliktlösning, beslutsfattande och problemlösning hos alla parter. (Dempsey et al. 2012 s. 24) Mycket handlar alltså om att samarbeta med andra människor och förstärka känslan av egenmakt och gemenskap. Min tanke är att en av de viktigaste egenskaperna hos person som jobbar med hälsopromotion är att kunna motivera andra till att jobba för en förändring. Det krävs en motiverande attityd för att t.ex. hälsopromotiva koncept ska lyckas.

Organisering och bemanning är ett annat område i Luxemburgsdeklarationen. Det centrala i detta område är att hålla en balans mellan arbetsmängd och individens resurser. (Hanson s. 142) År 2000 ordnade Arbetslivsinstitutet och Folkhälsoinstitutet en konferens om hälsofrämjande arbetsplatser. I samband med denna konferens intervjuades också ungdomar för att ta reda på vad de anser som viktiga faktorer i ett framtida arbete. De fyra viktigaste faktorerna blev: eget ansvar, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. (Menckel & Österblom 2000 s. 119-120). Huang (2017) undersökte sambandet mellan egenmakt, proaktivitet och tilltron till att klara av att hantera en specifik situation hos universitetsstuderande. Han kom fram till att alla dessa faktorer korrelerar positivt med varandra. Det är skäl att arbetet leds och organiseras så att människorna ges möjlighet till att kontrollera och hantera sitt jobb, eftersom det upplevs som viktigt och är bra för hälsan. Samtidigt kan jag se att det är viktigt att också varje individ själv tar i beaktande faktorer som har att göra med personlig ledarskap (t.ex. tidsanvändning, inlärningsstil, motivationsfaktorer). Förstås är det viktigt med en bra arbetsorganisering, men det är inte lösningen på allt ifall de anställda saknar kunskap om att styra och kontrollera sitt liv på ett mer personligt plan. Hälsofrämjande ledarskap handlar om flera olika faktorer som kräver insatser av personer i egentliga ledarpositioner, men även alla andra människors handlingar.

Texten är skriven av Hanna Paasio och bilden är tagen av Yeyeqinqin.

 

KÄLLOR

Dempsey, Colette; Battel-Kirk, Barbara & Barry, Margaret M. 2012. The CompHP CORE COMPETENCIES FRAMEWORK FOR HEALTH PROMOTION HANDBOOK.  I: CompHP Developing competencies and professional standards for Health Promotion Capacity Building in Europe. M.M. Barry, B. Battel-Kirk, H. Davison, C. Dempsey, R. Parish, M. Schipperen, V. Speller, G. van der Zanden & A. Zilnyk red. IUHP, s. 12- 28. Tillgänglig.  Hämtad 27.10.2017

Hanson, Anders. 2004, Hälsopromotion i arbetslivet, Malmö: Studentlitteratur, 296 s.

Huang, Jiatao. 2017, The relationship between employee psychological empowerment and proactive behavior: self-efficacy as mediator. Social behavior and personality, 45(7), 1157–1166. Tillgänglig.  Hämtad 29.10.2017

Menckel, Ewa & Österblom, Lars. 2000, Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen – om ledarskap, resurser och egen kraft. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 147 s. Tillgänglig. Hämtad 29.10.2017

WHO, 2017. The Ottawa Charter for Health Promotion. Tillgänglig. Hämtad 25.10.2017

 

 

Hälsofrämjande

Hälsofrämjande nu och i framtiden handlar om hur vi på Arcada utvecklar och diskuterar sätt att främja hälsa på individ-, grupp- och samhällsnivå. Health promotion today and tomorrow is about us at Arcada developing and discussing ways to promote health on an individual- group- and societal level.

Contact details

  • gustavsm@arcada.fi

More by the same author

  • 02.09.2019 Hälsovårdspersonalens viktiga roll inom digitaliseringen av tjänser – The crucial importance of health-care personnell in the era of digitalization
  • 09.08.2019 När mommo ska chatta på pekplattan men inte hittar fjäderpennan – Om minnessjuka och e-hälsans teknologiska hjälpmedel
  • 28.06.2019 Digitalisering inom småbarnspedagogiken – två masterstuderandes tankar.
  • 24.06.2019 Roboter inom framtidens hälsovård – En samling bloggtexter av masterstuderande.
  • 17.12.2018 eHealth Technology in Advanced Care: Tele-ICU
Read more

AuthorHälsofrämjande

Meet our bloggers

Arcada Research News

  • 19.02.2021 MäRi – sociala robotar som agenter i vården
  • 15.12.2020 The Ministry of Education and Culture funds Arcada’s new research programme
  • 25.11.2020 Arcada’s researchers are contributing to the development of an ethical assessment of Artificial Intelligence

International Student Ambassadors

  • 09.02.2021 Two Things You Should Know About Studying in Finland and at Arcada
  • 19.01.2021 My Master’s Journey
  • 16.12.2020 A day in the life of an International Business student

The NURED Project

  • 28.02.2020 Ending the NURED Project: final products, and final thoughts.
  • 30.09.2019 The NURED Final Seminar – WELCOME!
  • 13.06.2019 The NURED Roadtrip – Discussions about developing nursing curriculas across the Baltic Region

Vårdprogrammet

  • 16.04.2019 Nurses’ Confidence in Medication Administration

Arcada Entrepreneurship

  • 23.04.2019 Strategy Workshop – Paul D. Savage
  • 16.04.2019 Tieto visit- An emphatic building for activity based working style
  • 12.04.2019 Från post it-lappar till konkret förändring – ett recept till vinnande koncept

Kultur och Media / Culture and Media

  • 22.12.2020 Creativity: A Multidisciplinary Systematic Literature Review by Özgür Ak
  • 15.12.2020 Instagram Brand Awareness among fitness minded female millennials. Do values behind the company increase follower base more efficiently than mere advertising? by Polina Kantola
  • 04.11.2020 Mobile journalism in Finnish TV-news broadcasting – The impact on news storytelling

Cookies Availability statement

© 2021 Yrkeshögskolan Arcada