Skönlitteratur – en ökad väg till människokunskap

En väg till ökad människokunskap genom skönlitteratur, hur fungerar det tänkte jag när jag kom över denna kurs under mitt sökande efter breddstudier. Jag kollade upp kursen och fick presenterat för mig att kursen har som mål att öka din sociala kompetens genom läsandet och reflekterandet kring situationer som utspelar sig i skönlitterära verk. Kursen har erbjudits åt läkarstuderande sedan 90-talet, det gjorde mig intresserad, en kurs som varit aktuell i 20 år måste ju fungera eller vara nyttig på något sätt, eller hur?

Enligt kursbeskrivningen skulle vi träffas ungefärligen en gång i veckan med kursgruppen. Tiden mellan dessa träffar skulle användas genom att på egen hand läsa den litteratur som vi skulle diskutera och reflektera kring under nästa träff. Jag tycker om att läsa så fastän jag tyckte kursupplägget lät rätt så flummigt så bestämde jag mig för att anmäla mig till kursen.

Sagt och gjort, nu har jag gått lite mer än hälften av kursen och min uppfattning om kursen har förändrats totalt. Jag hade en rätt skeptisk inställning till kursen i början men denna har försvunnit under kursens gång i stadig takt. Jag tror jag märkte det som tydligast efter den tredje träffen som hölls.

Den tredje träffens tema var skuld och vi hade läst tre noveller inom temat inför träffen. Under diskussionerna om de olika karaktärernas handlande i novellerna öppnades många perspektiv på handlandet som jag själv inte hade ägnat minsta tanke åt. Efter träffen funderade jag över hur många olika sätt att ta emot och bearbeta skuldkänslor det finns som jag inte tänkt på, för att inte tala om hur många olika synpunkter på andra saker som jag inte kommit mig för att reflektera över. Som ett resultat av detta kom jag på mig själv med att försöka förstå människorna i min omgivning bättre genom att lägga mer tid på att se saker ur deras perspektiv och på så sätt också förstå varför de känner som de känner inför olika situationer och händelser.

Så på vilket sätt anknyter kursen till mina studier? Jo, jag studerar till fysioterapeut vilket är ett väldigt människonära yrke där du konstant arbetar tillsammans med klienter som befinner sig i mycket varierande livssituationer. En ökad människokunskap innebär därmed för mig en ökad förmåga att förstå klienterna som jag arbetar med vilket i sin tur leder till att jag lättare kan anpassa vården och tjänsterna enligt klienternas önskemål och behov. Genom att jag lär mig att bättre sätta mig in i klientens situation så blir det också lättare för mig att se de hinder i klientens vardag som jag inom mitt yrke kan påverka.

Vad gäller social kompetens och människokunskap överlag ser jag också nyttan av kursen för mig som fysioterapeut då den gett mig flera verktyg för att bättre kunna se individerna, deras känslor och livssituationer utöver deras diagnoser och vårdbehov. Den här förmågan att se klienterna är något som jag tror att alla som jobbar inom vården kunde ha nytta av att träna upp.

Det här är effekterna som jag själv upplevt av kursen och jag märker nyttan av dem både under mitt arbete och min fritid. Jag vill därför personligen rekommendera kursen åt alla som studerar något inom vården och har möjlighet att gå kursen.

Johan Nygård
fjärde årets fysioterapistuderande