• Frontpage
  • Bloggers
  • Archive
  • About
Inside

Värdet av årsringar på ålderns höst – ett perspektiv på de äldre av idag

27.11.2020 Education, Student Life

Bodil Jönsson (2011) skriver att man som äldre idag inte kan ta modell av tidigare generationer, eftersom den åldrande människan i dagens värld 1) under sitt liv haft tillgång till en aldrig tidigare skådad välfärd och 2) lever i ett samhälle som har genomgått en radikal förändring, inte minst med tanke på tillgängligheten till omgivningen – nu inte enbart fysisk utan även digital. Dagens äldre måste hitta sitt eget sätt att åldras på och Jönsson säger att detta sätt är väldigt individuellt och beroende av den livserfarenhet och de inre resurser personen besitter parallellt med de yttre resurser omgivningen erbjuder henne.

En person bör inte bli bedömd enbart på de yttersta årsringarna (Jönssons metafor för det levda livet), utan en personcentrerad syn på människan i samhället bör ge henne möjlighet att bli sedd med alla sina årsringar. Det innebär att stereotypier i form av ageism inte får förekomma i ett värdigt bemötande av vår åldrande befolkning. En tillgänglig omgivning, såväl fysiskt som digitalt erbjuder yttre resurser för att personen ska uppleva sig kapabel att ta del av de aktiviteter som ger henne en meningsfull vardag.

World Health Organization (2020) sänder en tydlig signal till samhället om äldres kapabilitet då man uttryckligen påpekar att den äldre personen, oavsett kapacitet, bör ges möjlighet att bidra till samhället. Äldre efterlyser ett mer positivt perspektiv på åldrandet i stället för ett negativt ”stackars mig/dig” -perspektiv och medicinsk fokus på tillkortakommanden. De vill bli respekterade, sedda som vuxna som har något att bidra med och eventuellt kunna fortsätta arbeta. Vi som samhälle (i samhälls-, yrkes- och privatliv) borde lära oss förstå, uppskatta och utnyttja fördelarna med de äldres långsamhet, erfarenhet och tålamod som kompletterande och berikande till ungdomens snabbhet och förmåga att anamma nytt. Långsamheten är kanske ett sätt att låta tankarna filtreras genom alla årsringar? Det tar och bör få ta tid. Med äldre som inte jobbar mot klockan, utan fortsätter jobba med det som lämpar sig/intresserar dem allra mest och mot en resultatlön istället för timlön kunde vi använda denna resurs som berikande inslag i arbetslivet. Heterogena arbetsgrupper är dynamiska, vilket har konstaterats gynna arbetet.

Nya modeller behövs på arbetsmarknaden, inte minst för att fortsätta garantera ekonomiska resurser till ett ökande antal äldre. Den äldre personen skulle då i omgivningens och de egna ögonen vara kapabel i stället för behövande, och en positiv bild kunde minska risken för diskriminering i en arbetsinriktad kultur, såväl i arbete som ex. gällande rehabiliteringsmöjligheter.

Maria Totro, Sanna Östman och Kati Lindholm

 

Källor:

Bryant, L, Corbett, K., & Kutner, J., 2011, In their own words: a model of healthy ageing. I: Social Science& Medicin 53 (2001) s.972–941.

Jönsson, B., 2011, När horisonten flyttar sig, att bli gammal i en ny tid. Falun: Brombergs bokförlag AB.

Nordens välfärdscenter, 2020, Aktivt och hälsosamt åldrande i Norden. Tillgänglig: https://nordicwelfare.org/projekt/aktivt-halsosamt-aldrande-norden/ Hämtad: 8.10

 

Ergoterapi

Här bloggar studenter inom ergoterapi om vad ergoterapeuter gör samt om kurser i utbildningen. Många gånger får vi frågan vad ergoterapi egentligen är. Ifall det är oklart för dig, ta en titt här!

Contact details

  • E-mail: haldid@arcada.fi

More by the same author

  • 05.11.2021 Anpassning genom interventioner – Det är inte så enkelt som du kanske tror
  • 05.11.2021 ORTOSER! – Ergoterapeutens kreativa moment
  • 05.11.2021 Nyttan av ett ergoterapeutiskt perspektiv i bemötande av smärtklienter
  • 05.11.2021 Ortos, vad är det?
  • 10.06.2021 Ergoterapistudier och case-arbete
More posts by Ergoterapi

AuthorErgoterapi

TagsAktivitet och delaktighet, ergoterapi, Seniorer, äldre personer

Meet our bloggers

Business / Business / Liiketalous

  • 28.04.2022
    Vem köper mat på nätet i framtiden?

Arcada 25

  • 19.05.2022
    Hur kan teknologi främja tillgängligheten i samhället?
  • 21.04.2022
    Därför är innovativt entreprenörskapstänk en framgångsfaktor
  • 31.03.2022
    Digitala tvillingar inom ingenjörsvetenskapen – vad är det och varför behöver vi dem?

International Student Ambassadors

  • 03.02.2022
    Arcada – A Truly International Experience in Helsinki
  • 06.12.2021
    Why I Chose Finland as My Study Destination (and Would Do It All Over Again)
  • 09.02.2021
    Two Things You Should Know About Studying in Finland and at Arcada

Arcada Research News

  • 21.10.2021
    Märi-projektet framskrider och når delmål
  • 01.06.2021
    Lohkoketjuekosysteeminen tarkastelua hallinnan ja adoption näkökulmasta
  • 19.02.2021
    MäRi – sociala robotar som agenter i vården

The NURED Project

  • 28.02.2020
    Ending the NURED Project: final products, and final thoughts.
  • 30.09.2019
    The NURED Final Seminar – WELCOME!
  • 13.06.2019
    The NURED Roadtrip – Discussions about developing nursing curriculas across the Baltic Region

Kultur och media / Culture and Media / Kulttuuri ja media

  • 18.05.2022
    How can small museums innovate on digitalisation?
  • 30.11.2021
    Boom-boom-boomer – kolla hit, detta är politik!
  • 29.11.2021
    Silmän liikkeiden tutkimisesta – osa 2

Cookies Availability statement

© 2022 Yrkeshögskolan Arcada