Aktivitet och delaktighet i senvuxen ålder

Under första perioden tangerade Ergo18 den äldre personen och hens plats i samhället samt ergoterapins roll med den äldre. Vi fokuserade på den äldre som person, de professionellas insatser och samhällets påverkan för den äldres hälsa och välfärd. Vi fokuserar här på den äldre personen i samhället.
Vårt samhälle styrs av olika syner på invånarna. Gällande dessa kan man ta upp de mest centrala, såsom ålderism, patogent- och salutogent synsätt.

Ålderism betyder ett tankesätt som stigmatiserar, diskriminerar och sätter den äldre åldersgruppen i en negativ kontext. Det kan alltså handla om att vi har en förutfattad mening om att alla äldre ser och hör dåligt, att alla äldre har dålig hälsa eller att alla äldre kommer behöva vårdas på vårdhem. Ålderism är ett tankesätt där vi glömmer den unika individen och hens förmågor och egna kapabilitet.

Patogent tankesätt innebär att man fokuserar på det sjuka och det som ska botas. Salutogent tankesätt innebär däremot att man fokuserar på personen som en helhet fysiskt, psykiskt, socialt + sjukdomen. Alltså ser man på personen som en helhet.

Dessa synsätt påverkar alltså hur se äldre ses i vårt samhälle och påverkar också de äldres möjlighet till aktivitet och delaktighet. Som kommande ergoterapeuter blir det därför extra viktigt att vara medveten om dessa och försöka sprida en kunskap om ålderism och uppmuntra till ett positivare synsätt.
Kommunerna i Finland har ett stort ansvar för att se till att de äldres behov och välfärd möts tillräckligt bra. Kommunerna bör införa ett äldreråd som har sista ordet gällande saker som påverkar de äldre och kommunerna bör också möjliggöra att de äldre har tex. platser de kan mötas och ordna möjlighet för hobbyer och motion.

Tillgänglighet i samhället är en viktig del att ta fasta på och hit kan vi räkna både informationens tillgänglighet och den fysiska tillgängligheten i samhället.
Vårt samhälle skulle gynnas ytterligare av att följa Universal Design-principerna och göra alla våra utrymmen tillgänglig.

Sabina Sievänen
Viktoria Myllylä
Natalie Forsblom


Seniorer och professionellas insatser för aktivitet och delaktighet

I kursen Aktivitet och Delaktighet i sen vuxen ålder har vi jobbat med den professionellas insatser då man jobbar med den åldrande befolkningen och hur vi kan främja deras välbefinnande. Vi har jobbat mycket kring det multiprofessionella arbetet och vilka som ingår i det multiprofessionella teamet, hur samarbetet ser ut samt hur teamets arbeta ska se ut för att vara bästa möjliga för klienten. I kursen fick vi bekanta oss med begreppet ålderism vilket betyder åldersdiskrimination och hur det påverkar oss som professionella då vi arbetar med äldre. Det blev mycket aktuellt för oss att fundera över hur vi själva ser på åldrandet och hur det då påverkar oss hur vi samarbetar med de äldre i vår omgivning. Vi fick även arbeta med hur den professionella kan stöda och arbeta med äldre i utsatta situationer, t.ex. då man tillhör en sexuell minoritet.

Vi hade egentligen inte tänkt så mycket på vår syn på de äldre innan men visst har vi märkt av den negativa stereotypen som råder i det finländska samhället. Då vi sökte litteratur lyfte många av artiklarna upp negativa aspekterna samt att människosynen ofta var negativ mot de åldrande, men vi hittade även litteratur där äldre såg positivt på sin ålder och åldrandet. Många äldre tror att smärta, trötthet, deprimerade humör och behov av andras stöd hör till åldrandet och då söker de sig inte heller till hälsovården. Men människor nu lever längre än tidigare och det har också gjort att de äldre vill spendera den tiden av sitt liv hälsosamma. Livets längd påverkas av t.ex. att äta rätt, socialt engagemang och det sociala stödet utifrån samt hur personens livsstil ser ut; det är t.ex. viktigt att motionera och röra på sig.

Hur kan vi som ergoterapeuter ta i beaktande den äldre personen som individ, en del av samhället och sett från det mångprofessionella teamets perspektiv? Vi kom fram till att det blir viktigt för oss som blivande ergoterapeuter att fokusera på den äldre personen som enskild individ och ta hänsyn till hela personen med hennes behov och stödbehov.

Under den här kursens gång fick vi även möjlighet att intervjua en äldre person och utifrån materialet vi fick från intervjun kunde vi koppla den äldres vardag till vår kommande profession med hjälp av en workshop. Kursen har gett oss ett bredare perspektiv i den äldres vardag både på personlig nivå men även på samhällelig nivå och den har hjälpt oss med hur vi kan stöda och jobba med den åldrande befolkningen.

Duc, Matilda & Sofia, ErgT18