Märi-projektet framskrider och når delmål

Pandemin har gett ny skjuts åt tanken på sociala robotar i vård och omsorg – i det fallet som ett led i att minska på de mänskliga kontakterna och därmed smittorisken. Samtidigt vet vi att steget till en implementering är långt och att vi behöver mycket och bred, forskningsbaserad kunskap på området.

Där kommer Åbo Akademi/Experience Labs och Arcadas gemensamma projekt Märi in på den finlandssvenska kartan. Märi, som står för människa och robotinteraktion, strävar efter att ta fram evidensbaserad kunskap kring hur tandvårdspersonal, vårdtagare och vårdstuderanden upplever mötet med en social, humanoid, svenskspråkig robot.

Fokus ligger på att förstå hur tillit gentemot roboten upplevs och uttrycks och vilka implikationer det här har för en människocentrerad, etisk design av robotstödda lösningar, som har potentiellt sårbara grupper som målgrupp.

Märi projektgruppen har kommit bra igång, men pandemin har varit en utmaning.

– Vår princip är samskapande och att utvecklandet ska ske nära och tillsammans med slutanvändarna. Simulering och experiment eller observationsstudier  i verkligheten har inte hittills kunnat genomföras inom projektet.  Att uppleva roboten och interaktionen är centralt. Vi hoppas att vi snart kan testa och samla data från riktiga robot-människa möten, säger Christa Tigerstedt på Arcada.

Dessa utmaningar till trots har arbetet med att ta fram robotapplikationerna framskridit – tack vare regelbundna träffar på Zoom.

– Eftersom våra robotar skiljer sig en hel del från varandra har en utmaning varit att få dem att utföra samma uppgift. I slutändan har vi dock blivit klokare och lärt varandra om de olika plattformarna, förklarar Mattias Wingren som är en av utvecklarna på Experience Lab.

På Experience Lab jobbar man med roboten Pepper och på Arcada med Sanbot Elf.

– Med relativt slutna system har utvecklingen för Sanbot Elf tagit arbetslaget på en resa utöver endast ”robotprogrammering” för att lösa många av de utmaningar som uppstått under projektet med bl.a. program för text till tal och tal till text, dessa funktioner byggdes för att roboten skall kunna hantera interaktioner med det svenska språket, uttrycker programmeringsteamet på Arcada.

Målsättningen med applikationen är tudelad – dels att ge allmän information om och instruktion kring preventiv tandhälsa/egenvård och dels att lindra eventuell oro och nervositet som patienten kan uppleva inför besöket. Applikationen försöker uppnå detta genom att ge information genom text, video och ljud på ett socialt och trevligt vis. Tanken är att patienten – i det här fallet svenskspråkiga sådana – möter roboten före sitt besök, i väntrummet.

Prototypen bygger på tidigare bakgrundsstudier där den samskapats med representanter för vårdpersonal och patienter.

Möte med målgrupperna

Personal inom tandvårdssektorn har tittat på applikationen på distans och delgett förhoppningar, farhågor, önskemål och tankar kring robotar som hjälpredor i vård och omsorg.

-Vi har hållit fokusgruppintervjuer med tandvårdspersonal under sommaren, dels för att öka förståelsen inför de utmaningar som finns inom preventiv tandvård och dels för att definiera den uppgift som en social robot kunde assistera personal och patienter med. Intervjudeltagarna fick ta del av prototypen via en kort video och reflekterade på basen av den hur och om alls en social robot kan bistå i arbetet med främjandet av preventiv egenvård för en bättre munhälsa, berättar Susanne Hägglund från Experience Lab vid Åbo Akademi.

-Analysen av datat pågår fortfarande men preliminära resultat visar att hälsobeteendeförändringar är en stor utmaning för tandvårdspersonal. De flesta finländare känner till råden om att dricka vatten, undvika småätande och borsta tänderna två gånger per dag men att göra det här till en vana i vardagen och veta varför det är bra är en annan femma. Flera av de intervjuade uttryckte därför en förhoppning att roboten kan på ett roligt och engagerande sätt bistå i att motivera patienterna – och särskilt barn och ungdomar – till preventiv tandvård hemma, genom att förklara varför det är viktigt. Flera intervjuade uttryckte också en förhoppning att roboten kan bistå personalen i att ge patienten såväl standardiserad information inför och efter ett besök men även mer individanpassad sådan, fortsätter Hägglund.

Nu då det är möjligt att öppna upp för möten ansikte mot ansikte tar Märi nästa steg och bjuder in vårdtagare för att utvärdera robotapplikationen i labbmiljö.

-Vi ser fram emot att få återkoppling av representanter från patientgruppen också. Vårt mål är att öka förståelsen av hur tillitsfull den svenskspråkiga robotapplikationen upplevs i ett simulerat vårdmöte, avslutar Susanne Hägglund och får medhåll av hela projektgruppen.