Education, Research

Ledarskap som hälsofrämjande på arbetsplatsen

October 9, 2017

En av de viktigaste komponenter för trivsel på arbetsplatsen är ledarskapets utformning och vilken stil av ledarskap din chef använder. Trivsel på arbetsplatsen leder till bättre resultat för företaget och skapar bättre hälsa hos de anställda vilket är positivt (Dunkl et al 2015; 3–4).

Dunkl et al (2015) tar upp två stycken ledarskapsstilar i sin artikel och presenterar respektive stils fördelar. Den första ledarskapsstilen är hälsofrämjande ledarskap, denna stil fokuserar på sju faktorer som påverkar de anställdas motivation och hälsa. Dessa faktorer är; arbetsmängd, kontroll, belöning, gemenskap, rättvisa, värderingar och hälsomedvetenhet. Dessa faktorer eller områden är grunden för hur de anställdas motivation och hälsa utvecklas och ändringar i dessa områden kan påverka positivt eller negativt (ibid; 4).

Den andra ledarskapsstilen är transformationsledande ledarskap vilket ofta har en karismatisk ledare som kan ge sina medarbetare en positiv vision och ett eftersträvansvärt mål för att höja de anställdas motivation. Ledaren fokuserar även på emotionellt och intellektuellt tillfredsställa sina arbetare (ibid; 5).

Utöver ledarens egenskaper behöver också ledaren stöd från högre chefer för att kunna införa hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen, om detta stöd inte existerar och kombineras med en stor arbetsbörda och lite erfarenheter av förändringar på arbetsplatsen kommer dessa åtgärder inte att fungera (Larsson et al 2015; 111). Samma studie verifierade även faktorer som hade en positiv inverkan på hälsofrämjande implementeringar, som positiva faktorer var utarbetade planer som ledde till ett specifikt mål (ibid), det kombinerat med den tidigare artikeln och transformationsledande ledarskap bör då leda till även mer effektiva implementeringar, dock finns det ännu ingen forskning som stöder detta. Utöver målen räknades även tidigare erfarenheter av förändring och att få in förändringarna i rutinerna som positiva faktorer för hälsofrämjande åtgärder (ibid).

Utöver dessa två ledarskapsstilar finns det kommunikationsstilar som är en essentiell del av ledarskapet. Vries et al (2010) visar genom sin studie att karismatiska och människoorienterade ledarskapsstilar har en annan kommunikationsstil än uppgiftsorienterade ledare. Den första är mer fokuserad på att stöda och uppmuntra sina anställda i deras uppgifter och använder så lite aggression som möjligt, de uppgiftsorienterade ledarna är mer aggressiva i sitt språkbruk men kompenserar med att vara strukturerade i sitt uppgiftsgivande (ibid; 373–378). Båda stilarna kan på rätt arbetsplats leda till hälsofrämjande och motivation hos de anställda.

Texten är skriven av Heidi Jormanainen som studerar Idrott och hälsopromotion på Arcada. Bilden är tagen av Karolina Grabowska.

Referenser:
Dunkl, A et al., 2015, Similarities and differences of health-promoting leadership and transformational leadership, NAŠE GOSPODARSTVO / OUR ECONOMY, 61(4), pp. 3-13
Larsson, R et al., 2015, Implementing health-promoting leadership in municipal organisations: managers’ experiences with a leadership program, Nordic journal of working life studies, 5(1), pp. 93-114
Vries, R et al., 2010, Leadership = Communication? The Relations of Leaders’ Communication Styles with Leadership Styles, Knowledge Sharing and Leadership Outcomes, Journal of Business and Psychology, 25(3), pp 367-380