Research

Förändringsarbete inom äldreomsorgen med hjälp av äldres egna berättelser av nödvändighet  

May 2, 2018

Av Jessica Suomivuori

Äldreomsorgen lyfts fram i medierna med jämna mellanrum med ett negativt ljus på sig. (Yle 2017a, 2017c, 2017e, 2017f) Vårdpersonal är överbelastade på grund av för låg resursering och de som flyttar in på servicehem är allt äldre och mer mångsjuka vid inflyttning. (Tamperelainen 2017, HS 2017 & 2018) Medierna målar upp en bild av en oattraktiv äldreomsorg. Denna bild stöter lätt bort blivande vårdare att påbörja sin yrkeskarriär inom äldreomsorgen. Finland, och flertal andra länder, har en befolkningsstruktur som består av en allt större procentuell andel pensionerade jämfört med andelen i arbetsförålder. Den befolkningsstruktur som förekommer bidrar med  fler utmaningar och press på äldreomsorgen inomen snar framtid. (Yle 2017d)

I Finland har utvecklingen av äldreomsorgen länge varit aktuell och har klassats som en revolution var man vill öka meningsfullheten och livskvaliteten för de äldre. Projekt har igångsatts av eldsjälar för att skapa en mera positiv syn och visa på möjligheterna som förekommer inom äldreomsorgen. (Yle 2014, 2015 & 2017b, HS 2015 & 2017) Äldreinstitutet i Finland har genomfört projektet Vanhuuden mieli under åren 2011-2015 som nu mera fortsätter i projektet Elämän taidon eväät. (Ikäinstituutti, Vanhuuden mieli) Hoivakoti kuntoon- projektet var ett landsomfattande projekt som påbörjades år 2014 av geriatrik Jaakko Valvanne. Förändringsprocessen på ett servicehem sändes på tv och väckte stor uppmärksamhet, nya insikter och vilja till att utveckla äldreomsorgen. (Mikkola 2015, Yle 2015)

Inflyttningen på servicehem är en enorm förändring för den äldre. (Lee 2010, Pirhonen & Pietilä 2015 & 2016) Inflyttningen kan lätt gå snett vilket kan resultera i att den äldre upplever sig fängslad. En lyckad anpassning kan däremot garantera en känsla av trygghet och att vara hemma. Genom inflyttningen på äldreboende utmanas den äldres inre till en ny roll. Nya förväntningar, den äldres personlighet och identitet kan lätt osidoses eller förändras. Detta sker på grund av den tydliga uppdelningen som bildas på ett äldreboende då det handlar om patienter och vårdare och därmed utmanas den äldres själv. En enorm skillnad görs genom personalens syn på den äldre. Ser vårdaren invånaren som en person, en invånare eller en patient. Vårdarens synsätt formar därmed hur den äldres sista tid av livet kommer att bli. (Pirhonen & Pietilä 2016)

Pirhonen och Pietilä (2015) hänvisar till Erving Goffman, som listat kännetecken för institutioner, och en hel del av dessa menar Pirhonen och Pietilä att ofta förekommer i vardagen på äldreboenden. Goffmans definition på en institution är

 

“ En total institution kan definieras som ett ställe med invånare samt arbete, var ett högt antal av individer i liknande situationer separeras från samhället för en märkbar tid, var den tillsammans lever ett instängt, formellt administrerat runt livet.

-Erving Goffman 1968

 

Alla aspekter av den äldres liv utspelar sig på samma plats, flera vardagliga aktiviteter görs tillsammans med någon, aktiviteter planeras av andra och de äldre har liten möjlighet att inverka på aktivitet eller tidpunkt (detta oftast på grund av lagar och föreskrifter) och aktiviteterna är oftast helt eller delvis inplanerade för att följa äldreboendets riktlinjer och målsättning. Institutionerna ser oftast att aktiviteterna är personcentrerade, att synsättet till den äldres vård är utgående från självet, att den äldres individualitet respekteras och att vården ges i en hemlik miljö. De äldre är trots det brukare av vården och vårdarna i slutändan säljare av sin tjänst. (Pirhonen & Pietilä 2015)

Som teoretisk referensram användes John Kotters (1996) teori om de åtta steg som krävs för en förändringsprocess inom en organisation för att med högsta sannolikhet åstadkomma en förändring. Eftersom förändringsprocesser är tidskrävande, mångfacetterade och omfattande, ligger fokus på Kotters första steget till en förändring. Detta steg innefattar att skapa en känsla för nödvändighet till förändringen. Detta kan göras enligt Kotter (1996) på flera olika sätt, men där bland annat genom att presentera och vara aktivare i kontakt med brukare.

Arbetets syfte är att är att genom invånarna som bor på ett servicehem, subjektiva uppfattning om meningsfullhet ta reda på faktorer som bör förstärkas genom förändringsarbete inom äldreomsorgen för att öka de äldres upplevelse av meningsfullhet. Genom den ökade känslan av meningsfullhet i vardagen förbättras även de äldres hälsa. Förändringsprocesser är krävande och tar lång tid, men studerande strävade efter att med detta masterarbetet åstadkomma en startpunkt för en förändring samt väcka insikt hos vårdarna för betydelsen av meningsfullhet i vardagen för de äldre och förespråka ett mera hälsofrämjande närmelsesätt i vården. Att bevisa på att en tydlig förändring verkligen skett i vårdarnas arbetssätt genom insikt i temat är svår och därtill omöjlig. Studerande kan dock genom resultaten av den berättande dialogen se att flera vårdare lyft fram förutom muntligen, även skriftligen, insikter kring hur de önskar och vill arbeta inom vården. Kotter (1996) nämner flertal gånger att för att åstadkomma en långsiktig förändring kräver det en känsla av nödvändighet som utgångsläge. Denna känsla av nödvändighet syns i de insikter som vårdpersonalen nämnt under den berättande dialogen.

Genom masterarbetet ville studerande identifiera och diskutera utvecklingsbehov för ett hälsofrämjande förändringsarbete inom äldreomsorgen. Detta genomfördes genom att identifiera och förstå äldres egna känsla av ohälsa och mindre meningsfull vardag. Arbetet strävade efter att identifiera behovet för förändring på ett servicehem och genom den autentiska bilden över vardagen som gavs via de äldres berättelser eftersträvades att åstadkomma en känsla av nödvändighet hos vårdarna för förändringsarbete.

För masterarbetet användes en bland metod bestående av tre delar. Den första delen fungerade som en kartläggning av invånarnas subjektiva uppfattning kring meningsfullheten i deras vardag på servicehemmet. Detta genomfördes med hjälp av Aaron Antonovskys (1987) utvecklade KASAM- frågeformulär. KASAM står för känslan av sammanhang och byggs upp av tre faktorer: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet enligt Antonovsky. Som andra metod användes intervjuer med de invånare som hade låga poäng i delen som mäter meningsfullhet enligt KASAM- frågeformuläret. Endast de invånare som upplevde en mindre meningsfull vardag valdes med eftersom det strävades efter en känsla av nödvändighet för att igångsätta en förändringsprocess mot en mera meningsfull vardag. Sju av 18 invånare hade låga poäng i delen för meningsfullhet. Totalt genomfördes fem intervjuer eftersom en invånare hade flyttat bort och en hade avlidit.

Det bandspelade intervjuerna transkriberades till ett material på totalt 19 sidor text. Transkriberingen följdes av en noggrann naiv läsning av materialet varpå en deduktiv innehållsanalys genomfördes på var intervju skilt för sig. Innehållsanalysen resulterade i sex teman och sammanlagt 19 kategorier. De tre mest frekvent förekommande teman var personliga aspekter, det sociala livet och vardagen. De tre mest frekvent förekommande kategorier som lyftes fram av invånarna var initiativförmågan, betydelsen av anhöriga och sysselsättning.

Det deduktivt innehållsanalyserade materialet presenterades slutligen för vårdpersonalen på servicehemmet genom kategorierna och citat ur intervjuerna. Presentationen följdes av den tredje och sista metoden, den berättande dialogen, som genomfördes med vårdarna. Den berättande dialogen väckte en del insikter hos vårdarna men dessa är svåra att bevisa att de framskrider till direkta handlingar under den tidsram som användes för masterarbetet. Utifrån den berättande dialogen lyftes dock fram och utvecklades ett veckoschema för att klargöra veckans program samt betydelsen av samvaro och bristande i initiativförmågan hos invånarna konstaterades starkt

En tanke om en likhet till begreppet curlingföräldrar[1] väcktes hos studerande under arbetsprocessen. Ett begrepp som curlingvårdare eller curlinginvånare kan lätt förekomma om inte vårdare bemästrar ett fullständigt rehabiliterande, holistiskt och hälsofrämjande arbetssätt. Curlingvårdare kan ses som en vårdare som har ypperlig kunskap kring vården och vill invånaren dens bästa, men gör för mycket för invånaren istället för att låta invånaren bemästra sin vardag så långt som möjligt på egen hand.

Genom den deduktiva innehållsanalysen lyftes det fram teman och kategorier som bör reflekteras över och ta i beaktande för att skapa en mera meningsfull vardag för invånarna. Det mest frekventa tema var personliga aspekter, följt av det sociala livet och vardagen. De mest frekventa kategorier var initiativförmågan, betydelsen av anhöriga och sysselsättning. Dessa teman och kategorier som lyfts fram, är något som studerande ser att var servicehem och organisation inom äldreomsorgen ständigt borde arbeta med för att utveckla och förbättra sin verksamhet samt invånarnas hälsa. Indirekt tror studerande starkt på att ett mera salutogent syn- och handlingssätt skulle främja både invånarnas och vårdarnas hälsa på varje enhet och organisation inom äldreomsorgen. Resultatet av innehållsanalysen går i samma riktning som de resultat Pirhonen & Pietiläs (2015) forskning lyfte fram.

 

Källor:

Antonovsky A. 1987. Hälsans mysterium. Natur och kultur. 271 s.

Helsingin sanomat. 2015. Tutkija: Vanhustenhoito Suomessa korkeintaan seiskan tasoa- “Miksi vanhukset herätetän aamuseitsemältä?”. Publicerad: 15.10.2015 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://www.hs.fi/kotimaa/art-2000002860046.html

Helsingin sanomat. 2017. Vuosaari teki kotihoidossa taikatempun: hoitajien työkuorma väheni ja vanhusten hyvinvointi parani. Publicerad: 15.3.2017 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://www.hs.fi/paivanlehti/15032017/art-2000005127070.html?share=33cfb1dc47f6d728f3aa365dbe96 bd63

Helsingin sanomat. 2018. Vanhuksen epäillään kuolleen kotihoidon laiminlöyönnin seurauksena Espoossa- hoitajien mukaan päivät ovat täynnä vaaratilanteita. Publicerad: 13.1.2018 Hämtad: 13.1.2018 Tillgänglig: https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000005523064.html

Ikäinstituutti. Vanhuuden mieli . Hämtad 5.11.2017. Tillgänglig: https://www.ikainstituutti.fi/ikainstituutti/aikaisemmat-hankkeet/vanhuuden-mieli/

Kotter, J. P. 1996. Leading change . Harward business review press. 194 s.

Lee, G. E. (2010). Predictors of adjustment to nursing home life of elderly residents: A cross-sectional survey. International Journal of Nursing Studies , 47 , 957-964.

Mikkola, T. 2015. Hoivakodin kulttuuria muuttamassa. Hämtad 5.11.2017. Tillgänglig:  http://www.somero.fi/client/somero/userfiles/hoivakotikuntoon-ebook190815.pdf

Pirhonen, J., & Pietilä, I. 2015. Patient, resident, or person: Recognition and the continuity of self in long-term care for older people. Journal of aging studies , 35 , 95-103.

Pirhonen, J., & Pietilä, I. 2016. Perceived resident–facility fit and sense of control in assisted living. Journal of aging studies , 38 , 47-56.

Tamperelainen. 2017. Muistisairaat muuttuvat palveluasuntoihin yhä myöhemmin. Publicerad: 29.10.2017 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://www.tamperelainen.fi/artikkeli/574284-muistisairaat-muuttavat-palveluasuntoihin-yha-myohemmin

Yle. 2014. Ikäihmisen hyvän arjen respeti: Enemmän hommailua ja vähemmän huilailua. Publicerad: 8.10.2014 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://yle.fi/uutiset/3-7517126

Yle. 2015. Hoivakoti kuntoon- voiko hoivakotia muuttaa neljässä kuukaudessa ilman lisärahaa tai -henkilökuntaa? Publicerad: 19.1.2015 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://yle.fi/uutiset/3-7737333

Yle. 2017a. “Ei minua uskottu, kun sanoin, ettei äiti pärjää enää kotona”- Tutkija: Vanhusten omaan tahtoon vedotaan Suomessa irvokkaalla tavalla. Publicerad: 19.11.2017 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://yle.fi/uutiset/3-9932949

Yle. 2017b. Agressiiviset muistisairaat rauhoittuivat ilman temppuja tai lääkkeitä- “Me olemme läsnä ja mitään ei tehdä väkisin” . Publicerad: 7.12.2017 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://yle.fi/uutiset/3-9954170

Yle. 2017c. Arvostettu geriatri 91-vuotiaan häädöstä: “Itsemääräämisoikeuden menetys voi romahduttaa ihmisen terveyden” . Publicerad: 20.12.2017 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://yle.fi/uutiset/3-9986995

Yle. 2017d. Palveluministeri: Laitoshoidon ja kotihoidon välille tarvitaan uudenlaisia hoitomuotoja. Publicerad: 19.11.2017 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://yle.fi/uutiset/3-9936924

Yle. 2017e. Hangö utredde dödsfallet inom hemvården- ledningen ger personalen sitt fulla stöd. Publicerad: 21.9.2017 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://svenska.yle.fi/artikel/2017/09/21/hango-utredde-dodsfallet-inom-hemvarden-ledningen-ger-person alen-sitt-fulla-stod

Yle. 2017f. Viranomaisvalvonnan johtopäätös: Vanhusten palvelutalossa laiminlyöntejä. Publicerad: 19.7.2017 Hämtad: 30.12.2017 Tillgänglig: https://yle.fi/uutiset/3-9729806

 

[1] Curlingföräldrar eller curlingbarn är ett populärpsykologiskt begrepp utvecklat av Bent Hougaard, var föräldrar överbeskyddar sina barn och inte låter dem bemästra sitt liv till den utsträckning de kunde klara av.