Education

Asylsökande i Finland

December 8, 2017

Inom ramen för våra ergoterapistudier har vi haft en kurs om social innovation. Social innovation handlar om att lösa ett samhälleligt behov eller problem på ett innovativt sätt. Ergoterapins fokus ligger i människan som en aktiv varelse, hur människans aktiviteter inverkar på hens hälsa och välbefinnande. Som en del av kursen skulle vi utgående från ett ergoterapeutiskt perspektiv, om allas rätt till aktivitet, identifiera en riskgrupp i samhället och bekanta oss med gruppens behov och utmaningar. Sedan skulle vi använda vårat kunnande och kreativitet för att hitta en innovativ lösning på dessa utmaningar och behov.
Vår målgrupp blev asylsökande, då deras möjlighet till aktivitet är begränsad av bl.a. lagar och förordningar. Asylsökandes rätt till att bl.a. arbeta är begränsad. Vi bekantade oss med Tutu- stödföreningen för asylsökande rf och besökte en av deras grupper för asylsökande. Gruppen kallas för Teetä, tekemistä ja yhdessäoloa och är ämnad för att asylsökande och finländare skall kunna spendera tid tillsammans, dricka te, prata och spela olika spel. Denna verksamhet är helt frivillig och öppen för alla.

Vår sociala innovation – Kulturcykeln
Både i litteraturen och i intervjuerna vi utfört i samband med vårat studiebesök framkom de asylsökandes behov av att arbeta och vara delaktiga i samhället. Då asylsökandes möjlighet till meningsfulla aktiviteter begränsas ligger de i risk för aktivitetsdeprivation, dvs. att en individ eller grupp hindras från göra nödvändiga och meningsfulla aktiviteter i sina liv p.g.a. utomstående begränsningar. Då möjligheten till arbete begränsas bl.a. av lagar och förordningar tänkte vi att en organiserad frivilligverksamhet kunde erbjuda ett alternativ.
För att möjliggöra aktivitet för asylsökande samt främja delaktighet och sociala kontakter med finländare har vi utarbetat en idé om en kulturcykel. Målet är att förläggningen skulle ha en egen trishaw-cykel som de asylsökande kunde nyttja till frivilligarbete med äldre personer. Cykeln skulle vara ett samarbete mellan förläggningen och närbelägna servicehus, där de asylsökande kör äldre på ärenden eller utflykter. Verksamheten kunde utvidgas till att cykeln även kunde användas för andra ändamål, som att köra brudpar eller användas som en rullande pop-up kiosk.

Nina, Christina och Ronja